Kultur

I Clay Ketters bildvärld återuppstår livet

Clay Ketter

Ah Pook Was Here, Galleri Ping-Pong, till den 28/11.
”Ah Pook is here” är en seriebok av William S. Burroughs och konstnären Malcolm Mc Neill, publicerad 1979. Notera att det inte ska vara något kommatecken i titeln. ”Ah Pook” är Mayakulturens dödsgud. ”Förgöraren”, som Burroughs skriver. Boken handlar om miljardären Mr Hart, som genom att studera Mayalitteratur uppnår odödlighet. Men vad finns det för glädje i att leva för evigt när världen runt omkring förfaller? Mc Neills illustrationer utgörs av gastkramande myller i Hieronymos Bosch-anda, strösslade med symboler inspirerade av Mayakulturens skrifttecken.
Ur "Ah Pook Was Here".Bild: Martin Palm
Och ser man Clay Ketters krumelurer på avstånd, skulle de mycket väl kunna vara väggmålningar i mystiska tempelruiner, eller meddelanden från andra civilisationer. Men om man går man närmare känner man igen sig i den ketterska bildvärlden. Han jobbar ofta med byggnadselement och utsnitt ur lägenheter och villor, både i skulptural form, och som fotografier. Hans starkaste verksserie är från slutet av 00-talet och utgörs av flygbilder från New Orleans efter cyklonen Katrina. Det ser ut som om någon har skurit med rakkniv längs marken, endast husgrunderna är kvar. Rumsindelningen antyds av väggrester och ledningar.
”Ah Pook was here” består också av flygbilder, fast från högre höjd och den här gången av välmående amerikanska villaområden. Hus efter hus längs snirkliga vägar i öliknande och slutna bostadskluster. Här och där bättrar han på med målarpenseln.
Systemen av byggnader, vattenledningar och infrastruktur påminner ibland om KG Nilsons ”Se-Sam”-svit från 60-talet, men också om hans mer samtida stadsbilder, där de högtrafikerade lederna går som pulsådror genom bebyggelsen, medan överklassens områden ligger för sig, inbäddade i grönska.
Genom att koppla sina motiv till utdöda kulturer och Burroughs historia om Mr Harts värdelösa evighetsliv, uttalar Ketter en rätt mörk civilisationskritik. I ljuset av klimatförändringarna, bostadsbubblan och inte minst det faktum att Islamska staten nu flyttat sin dödskult till Europa – finns det förstås goda skäl att vara pessimistisk. Men ibland liknar Ketters motiv också mönstren på kretskort, ibland DNA- eller RNA-strängar. Någonstans i den pågående apokalypsen, håller livet redan på att återuppstå.
Gå till toppen