Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Malmö utan plan mot extremister

Malmö är en av de städer varifrån flest svenskar anslutit sig till terrorgruppen Islamiska staten.
Trots det vägrar kommunen upprätta en handlingsplan. "Man förnekar problemet. Då är det svårt att förhindra radikalisering", säger terrorexperten Magnus Ranstorp.

Ahmed lämnade hemmet i Rosengård och for till Syrien där han poserade med en kalasjnikov på ryggen och postade Islamiska statens vidriga avrättningsvideor på Facebook.
Ali for från Malmö till Irak där han tog sold i terrormilisen.
Muhammed jagades för ett terrordåd i Beirut innan han dog i strid för Islamiska staten förra sommaren.
Amina kontaktades av en IS-krigare på Facebook och gav sig av med sin lille son för att gifta sig i Syrien.
Omar var bara 14 år när hans lärare ringde polisen i Rosengård och varnade för att pojken börjat svärma för våldsam jihadism och skryta om att han skulle resa iväg och ansluta sig till IS.
– Jag tog med mig en kollega och så åkte vi hem och pratade med pojken och hans mamma, berättar områdespolisen Malin Morän.
När hon efter ett långt samtal lämnade familjen hade hon inte blivit det minsta lugnare för vad pojken skulle ta sig till.
– Inget brott hade ju begåtts. Så jag gjorde en orosanmälan och överlämnade ärendet till socialen. Jag är rädd att han fortfarande inte är ur farozonen, säger Malin Morän.
Minst 286 svenskar har rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till Islamiska staten.
Enligt Säpo är Malmö en av de fyra städer varifrån flest ger sig av. De tre övriga är Stockholm, Göteborg och Örebro.
Trots det tycks ingen i kommunen ha en överblick över hur många och vilka Malmöbor som anslutit sig till IS och vilka som är på väg att radikaliseras.
– Min uppfattning är att vi inte har så många resande från Malmö, säger Malin Martelius, kommunens trygghets och säkerhetsansvarige.
Enligt Sydsvenskans källor har minst tio personer anslutit sig till IS, kanske det dubbla.
En av dem som har bäst koll är imamen Salahuddin Barakat, grundare av Islamakademin. Han predikar och föreläser regelbundet i olika moskéer inte bara i Malmö, utan i hela södra Sverige.
– Jag vet fem, sex personer som rest från Malmö. Sen är det säkert några som jag inte känner till, säger han.
Enligt Sallahuddin Barakat är Internet den viktigaste kanalen för rekrytering av jihadister.
De allra flesta av Malmös många muslimska församlingar arbetar aktivt mot radikalisering. Men enligt Barakat finns det "en eller ett par" moskéer i vars närhet det pågår rekrytering.
– Jag skulle inte säga att någon moské sprider hat. Men det finns folk i anslutning till en del moskéer som gör det. En eller två där det finns folk som sympatiserar med ISIS och försöker påverka och rekrytera folk.
– Jag tror att styrelserna vidtar åtgärder när de ser det. Men vissa är lite mer naiva och tillåtande än andra.
Salahuddin Barakat har haft kontakt med flera personer som rest till Syrien och Irak. Han försöker övertyga dem med teologiska argument att avstå. Den "islam" som IS predikar är en förvriden och perverterad ideologi. Mördandet står i strid med religionen.
– Jag utgår från sharia. IS har inget med islam att göra. Det är en ond kraft som är fientlig mot islam.
Men enligt Barakat är det oftast inte en religiös övertygelse som får människor att ge sig av.
– De jag har mött som åkt till Syrien har ingen kunskap om religionen. De kommer från utsatta miljöer. De har rest som en flykt från verkligheten.
De allra flesta Malmöbor med rötter i islam tar naturligtvis avstånd från Islamiska staten. Men Salahuddin Barakat sticker inte under stol med att det finns en grogrund för sympatisörer.
– Jag möter unga människor som delar ISIS uppfattning. De säger: "Vi vet att det är fel att döda, men alla andra gör det. USA dödar civila. Varför kritiserar ingen dem?"
– Det finns ett stort missnöje med USA:s och västvärldens politik i Mellanöstern. Många ser i IS det enda starka motståndet. De gör inte rätt, resonerar man. Men det är i alla fall ett starkt motstånd.
xxx
Daniel Norlander är operativ chef för det nationella kansliet mot våldsbejakande extremism.
Det upprättades av alliansregeringen, då Mona Sahlin utnämndes till nationell samordnare. Kansliet har lagt grunden till den nationella handlingsplan mot terrorism som statsminister Stefan Löfven presenterade i september.
Daniel Norlander är kritisk till hur Malmö kommun hanterar hotet från den våldsbejakande extremismen. Speciellt att politikerna vägrar upprätta en lokal handlingsplan och tillsätta en samordnare.
– Målet med en plan är att förebygga att unga människor radikaliseras. Det är inget som ska stå i en hylla och samla damm. Vi vet att chansen att lyckas är mycket bättre om man har en plan och en samordnare, säger Norlander.
Han pekar på tre skäl.
För det första skapas mandat för kommunens tjänstemän att arbeta mot radikalisering på allvar.
– Politikerna måste visa ledarskap och peka på vad som är viktigt.
För det andra ger en plan medborgarna insyn i vad kommunen gör.
För det tredje skapas aktivitet.
– Vi ser att i de kommuner som upprättat planer tar man också tag i problemet med radikalisering på mycket större allvar.
Magnus Ranstorp, terroristexpert vid Försvarshögskolan och flitigt anlitad som rådgivare i Danmark, instämmer i kritiken mot Malmö.
– Man förnekar problemet. Myndigheterna gör lite ad hoc-insatser. Men det finns inget helhetsgrepp.
– Risken är att de antidemokratiska, våldsbejakande och antisemitiska attityderna normaliseras. Att fler ger sig av till Syrien för att strida. Att det kommer tillbaka individer utan att någon tar fatt i dem, säger Ranstorp.
xxx
Sydsvenskan har via nätet följt ett antal män från Malmö som anslutit sig till IS.
Det är 25-årige Ali, född i Dohuk i norra Irak, som for tillbaka till sitt gamla hemland och strax dök upp på sociala medier med skyddsväst och kalasjnikov, och som fortsatte att försöka värva kompisar från Sverige. Kanske är han en av de fyrtio svenskar som dödats.
Det är Muhammed som pekats ut som bombexpert och ansvarig för självmordsattacker i Beirut innan han själv dödades i strid någonstans i Syrien.
Det är 24-årige Ahmed som i våras började lägga ut IS-propaganda på Facebook: Foton på sig själv med automatvapen och uniform. Bestialiska avrättningsvideor åtföljda av bloddrypande citat. Från vänner hemma i Sverige fick han rosa hjärtan och lyckönskningar till sin jihad.
Hemma i Malmö vänder sig rekryterare även till mycket unga.
I en LVU-dom från oktober mot en 16-åring anger Förvaltningsrätten i Malmö som en grund för omhändertagande att pojken utsatts för närmanden från terrorgruppen: "Vidare har han haft kontakt med personer som rekryterar personer till IS som han haft funderingar på att ansluta sig till", konstaterar rätten torrt.
För 14-årige Omar, som områdespolisen Malin Morän i Rosengård försökt övertala att stanna hemma, står det fortfarande och väger.
Sämre gick det för 27-åriga Amina – en av dem som Salahuddin Barakat försökt rädda.
– Hon kom från en helt sekulär bakgrund. Bar inte ens slöja. Så dog en släkting. Då vände hon sig till mig för att jag skulle läsa Koranen för den döde. Så började hon praktisera och tog på sig slöja.
Enligt Barakat var Amina mycket ensam.
– Hon hade ingenstans att bo. Inga vänner. Efter ett halvår ringde hon mig och sa att hon tänkte åka till Syrien och ansluta sig till ISIS. "Jag har hittat en man där som vill gifta sig med mig". Han hade kontaktat henne på Facebook.
– Jag försökte övertyga henne om att det var fel rent teologiskt. Dessutom farligt att ta med sig ett så litet barn. Vi skickade över ett par systrar från församlingen för att hålla henne sällskap. Men till slut lyckades ändå hennes så kallade internetvänner övertyga henne. Hon gav sig av.
xxx
Sen en vecka finns en nationell stödtelefon som drivs av Röda Korset. Dit kan oroliga föräldrar och vänner ringa om de märker att någon i deras närhet håller på att radikaliseras.
Den som ringer från Malmö slussas tillbaka till en lokal kontaktperson – som är Malin Martelius.
Men till skillnad från vad som var tanken har hon inte kampen mot våldsbejakande extremism som sin huvuduppgift.
– Vår uppgift är att bygga samhället så att ingen vill radikaliseras. Det låter kanske utopiskt, men det är så vi ser det, säger hon.
Malin Martelius förnekar att Malmö inte tar hotet från våldsam islamism på allvar.
– Vi har ett nätverk på lokal nivå.
Enligt Martelius finns ett gott samarbete mellan skola, socialförvaltning och polis. Kommunen inkluderar också de muslimska församlingarna.
Och hon säger att hon vill starta ett projekt med civilsamhället – bland annat Salahuddin Barakats Islamakademi – där goda krafter samlas kring hur samhället ska ta hand om barn och unga som lockas av extremism.
Ansvariga kommunalrådet Andreas Schönström medger att det behövs ett "omtag", som nu också pågår. Men han vidhåller att Malmö ska jobba bredare än en specifik handlingsplan mot våldsbejakande extremism.
– Vi försöker hitta en modell som passar alla ungdomar som kommer på glid, säger han.
Han tar gärningsmännen från terrordådet i Paris som exempel på att det behövs ett bredare anslag. Ofta har ju jihadisterna en bakgrund i utanförskap och kriminalitet.
– Jag tror man måste jobba utifrån att problemet har en grogrund i sociala miljöer.
I veckan påstod kommunalrådet Andreas Schönström i ett radioprogram att hotet från högerextremister är större än från islamister – trots att Säpo slagit fast det motsatta.
– Det är inte hans uppgift att göra den bedömningen. Det gör säkerhetspolisen, säger Magnus Ranstorp.
Nu modifierar Schönström sig.
– Jag vill inte gradera olika slags extremism. Just nu har vi en säkerhetspolis som sagt att det finns ett överhängande hot från islamistisk terrorism. Då får vi fårhålla oss till det.
Fotnot: Namnen på de svenska IS-anhängarna är fingerade.
Gå till toppen