Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Lärare ska forska själva för bättre skolresultat

Ängelholm satsar på att skolan ska drivas på vetenskaplig grund.
Men doktorander i undervisningen, en egen utvecklingsavdelning och forskare som följer skolornas arbete räcker inte.
– Vi ska själva producera forskning, säger verksamhetschef Thomas Karlegatt.

Doktoranden Usman Khalid är en av de forskare i nätverket Doktorander i lärande som kommer ut på skolor och föreläser om sitt ämne.Bild: Niklas Gustavsson
Doktoranden Usman Khalid från Lunds universitet har precis avslutat sin föreläsning om fattigdom och handel för gymnasieklassen på Rönneskolan i Ängelholm.
Föreläsningarna ska vara ett avbrott från den vanliga undervisningen, något som enbart är till för att väcka elevernas intresse. Både för ämnet och för forskning.
– Både vi och universitetet vill sänka tröskeln till högre utbildning och få fler att bli intresserade av kunskap, säger Frank Fredriksson, lärare på Rönneskolan och ansvarig för projektet Doktorander i lärande.
Ängelholm är ett pilotprojekt och samarbetet mellan kommuner och lärosäten är tänkt att spridas till framförallt andra kommuner i nordvästra Skåne. Doktoranderna anmäler sitt intresse för att delta, och sedan kan de få komma ut till både förskolegrupper, grundskoleklasser eller gymnasier för att föreläsa om sitt ämne.
– Vi har fått enormt bra gensvar från doktoranderna. De tvingas tänka efter vilken publik de har, och tränar på att vara pedagogiska samtidigt som de gör reklam för universitetet, säger Frank Fredriksson.
Läs också Testa egen tandkräm gör kemilektionen roligare
Ängelholm satsar på att ge forskningen stor plats i skolan. Kommunen deltar till exempel som forskningsobjekt om förstelärare. Några forskare på Linnéuniversitetet tittar på olika slags system att använda förstelärare och jämför hur de fungerar.
Kommunen bygger också upp sin egen avdelning för forskning och utveckling. Så kan de använda de forskningsutbildade lärare som finns i kommunen (lektorerna), och samtidigt säkra att nya utvecklingsprojekt alltid kopplas till forskning.
– Det röner stort intresse. Att bygga upp en forsknings- och utvecklingsenhet kan man möjligtvis se i riktigt stora kommuner, men det är inte några i Ängelholms storlek som gör det, säger Thomas Karlegatt, verksamhetschef för förskola och grundskola.
För flera år sedan blev en av skolorna, den i Strövelstorp, så kallad modellskola. Det betydde att alla lärare på skolan skulle forska på sin egen undervisning. Arbetet ledde till att skolan höjde sina resultat enormt.
Lärarnas forskning gjordes i samarbete med Högskolan i Halmstad. Nu när projekttiden är över har kommunen anställt den forskare som ansvarade för Strövelstorp. Hon ska leda den nya utvecklingsenheten.
En av de saker som den nya enheten ska göra, är att se till att de forskningsarbeten som kommunens lärare har producerat, också får spridning i vetenskapliga tidskrifter.
– Vi ska inte bara vara konsumenter av forskning, vi ska vara producenter. Vi ska vara delaktiga i att utveckla skolan, inte bara ta till oss allt som finns, säger Thomas Karlegatt.
Förutom lärarna på Strövelstorps skola har också cirka var femte av kommunens 1200 förskollärare och lärare gått en utbildning som lärprocessledare. Den går ut på att man ska utveckla sin undervisning genom att forska på sitt eget sätt att arbeta. Lärarna har bland annat filmat sina egna lektioner för att hitta sätt att förbättra sig.
Arbetet har gjort stor skillnad för hur kommunens lärare ser på sitt arbete, tycker Thomas Karlegatt.
– Det är ganska häftigt att höra hur man uttrycker sig kring sitt uppdrag. Man kopplar hela tiden till saker man läst och forskning man tagit del av, inte bara som tidigare när man sa "så här har jag gjort i många år så jag vet att det funkar".
För fler artiklar om skola och utbildning, följ Emma Leijnse på Facebook

Svårt nå ut med forskning

Nio av tio lärare anser inte att de hinner ta del av forskningsresultat, enligt en rapport från riksdagens utbildningsutskott. Den visar också att en stor majoritet av skolorna saknar en plan för hur ny kunskap ska införas i verksamheten.
Gå till toppen