Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Besvikelse över vuxnas brist på miljöengagemang

De som har makt att fatta avgörande beslut om framtiden har inget att vinna på förändring. Det är den värsta insikten, tycker gymnasieelever som lever med daglig klimatångest.

Alla unga går runt med klimatångest, även om nivån på oron varierar.
Vissa försöker göra något åt ångesten, som att engagera sig i en förening som arbetar med klimat- och miljöfrågor. Andra känner att det inte hjälper att göra något konkret.
Spykeneleverna Alma Carlsson, Alma Eirefelt, Gabriel Malmer och Linnea Hård af Segerstad mår sämst av det faktum att så få beslutsfattare inser vidden av klimatförändringarnas konsekvenser för kommande generationer.Bild: Julia Lindemalm
Så sammanfattar Alma Carlsson, elev på gymnasieskolan Spykens samhällsvetarprogram, hur hennes vänner mår när jordens framtid kommer på tal.
– För oss unga är klimathotet på riktigt. Vår framtid är fullständigt beroende av vilka beslut som tas nu rörande klimatet.
Vi har stämt träff med fyra elever. Alla är engagerade i skolans miljögrupp men hävdar bestämt att de flesta i deras ålder, oavsett hur deras praktiska miljöengagemang ser ut, har en uttalad oro över klimatförändringarna.
De kommer inte att leva om femtio, sextio år, till skillnad från oss och våra barn.
Förmodligen har eleverna rätt. Enligt en undersökning som WWF Sverige presenterade i fjor känner åtta av tio svenska ungdomar ångest över klimatet.
Nästan fyra av tio unga uppgav att de kunde offra en resa till Thailand eller avstå från att shoppa kläder under ett år för att minska sin klimatpåverkan.
Läs också "Jag har velat påminna om hur bräcklig vår värld är."
Enligt eleverna på Spyken är det två saker som skapar störst ångest.
– För det första att de som sitter med beslutsmakten om vår framtid inte själva har något att vinna på att skapa viktiga förändringar. De kommer inte att leva om femtio, sextio år, till skillnad från oss och våra barn, säger Alma Eirefelt, som läser sista året på naturvetenskapliga programmet med musikinriktning.
– Det andra är att alla politiker är fega med att fatta beslut som skulle kunna göra skillnad. Det medför att vi, enskilda individer, känner enormt ansvar för varenda sak vi köper eller produkt vi stoppar i oss, säger Linnéa Hård af Segerstad, som också går naturvetenskapliga programmet.
– Ja, allt måste hela tiden vägas mot hur stor miljöpåverkan det har. Det är inte bara jobbigt, svårt och tidskrävande, utan leder också till mer ångest, fortsätter hon.
Jag är vegetarian, men äter fisk. Det kan jag få mycket dåligt samvete och ångest över.
Hennes ord backas upp av Gabriel Malmer, ordförande i skolans miljögrupp:
– Precis så är det. Det är inte rätt att enskilda människor ska stå och lusläsa varenda innehållsförteckning i mataffären eller försöka förstå under vilka villkor ett klädesplagg har blivit producerat.
Läs också Behov av terapi mot oro över jordens framtid.
Alma Carlsson upplever en press från samhället och omgivningen att vara en duktig miljövän. Och även om konsumentmakt kan vara bra i vissa sammanhang är det farligt om allt för stort ansvar för att minska vår klimatpåverkan ligger på individen, anser hon.
– Jag är vegetarian, men äter fisk. Det kan jag få mycket dåligt samvete och ångest över. Samtidigt gör jag så gott jag kan.
– Det är inte vi ungdomar som ska må sämst och känna att det är vårt ansvar om vi ska ha en jord som går att leva på. Det är politikerna som måste ta sitt jobb på allvar.
Gabriel Malmer, Linnea Hård af Segerstad, Alma Carlsson och Alma Eirefelt tycker inte att deras miljöengagemang har förändrat ångesten över klimatet och framtiden nämnvärt. De vill se krafttag från världens ledare.Bild: Julia Lindemalm
Alla är överens om att livet hade blivit enklare med politiska beslut som medför att det inte går att välja en produkt eller ett klädesplagg som är riktigt dåligt ur miljösynpunkt eller människorättighetsperspektiv.
Flera av dem tycker inte att vuxna i deras närhet tar deras klimatångest på allvar.
Läs också "Jag insåg att jag måste ta hand om mig själv."
Gabriel Malmer, som går naturvetenskapliga programmet, säger att det lätt blir dålig stämning när han kommer med ett förslag som är mer miljövänligt.
– Det kan vara allt från att man är och handlar med familjen och påpekar miljökonsekvenserna för just den matprodukten och föreslår något annat, till att rösta för att exempelvis ta tåget istället för bilen vid en resa.
– Även om ens föräldrar eller andra innerst inne håller med i mitt resonemang är det precis som att förändringen, att göra ett annat val, gör dem irriterade.
Många vuxna säger att ungdomar i alla tider har kämpat för olika saker, och att unga har en naiv syn på vad som faktiskt är genomförbart.
På grund av sina erfarenheter från vuxenvärlden sätter eleverna sin tilltro till dagens unga och kommande generationer när det gäller möjligheten att vända klimatutvecklingen – inte dagens beslutsfattare.
– Många vuxna säger att ungdomar i alla tider har kämpat för olika saker, och att unga har en naiv syn på vad som faktiskt är genomförbart, säger Linnéa Hård af Segerstad.
Läs också Psykologer: Inte schyst lägga ansvaret på enskilda.
– Den inställningen tycker jag är ett bevis för att de inte är i närheten av att förstå hur allvarliga klimatförändringarna är – för hela mänskligheten. Det är i sig konstigt när forskningen är så tydlig – det är ju bara att läsa på.
 
Följ också Inpå livet på Facebook och Instagram .
Gå till toppen