Under 1800-talet började kaféer och konditorier växa fram i Malmö, för att under sent 1900-tal nästa försvinna helt. Kaffestugan på Lundavägen och Kafé Väster på Västergatan hörde till de sista när de föll ifrån. Ett fåtal av kaffeinstitutionerna finns kvar, såsom Hollandia (Ambrosia) och Gustav Adolf (Brauns).

Idag kantas åter gatorna av kaféer, i ny skepnad med nya smaker och varumärken. Föregångaren till dem alla var 1700-talets Kaffehus.

På 1700-talet var näringen strikt reglerad och kaffe som njutningsmedel ifrågasatt. 1756 totalförbuds kaffe, ett förbud som genomdrevs av bondeståndet som hämnd för att de tidigare nekats fri brännvinsbränning. Under tio år bedrevs därför omfattande kaffesmuggling. Förbudet upphävdes 1769 och belades med kraftig tull. Ytterligare kaffeförbud infördes tre gånger fram till 1822.

Ett första partiet ”caffe” på cirka 38 kilo deklarerades i Malmötullen 1717. Bönorna kom från Tyskland. Offentliga serveringar för kaffe fanns i storstäderna på kontinenten redan på 1600-talet, och för Malmös del skulle det dröja till 1725 då den pensionerade löjtnanten Nostwitz hos magistrats ansökte om tillstånd att få inrätta ett Caffée hus”.

Nostwitz var mantalsskriven vid Mäster Johansgatan, och det var sannolikt där han öppnade sitt kaffehus, närmare bestämt i en byggnad som föregick den som ligger där idag, Det vill säga där Malmö Spritförsäljning AB flyttade in 1899, där Systembolaget sålde in vin in bit in på 1970-talet och där vi numera hittar restaurang Bastard.

Men det skulle visa sig att kaffemäster Notswitz var för tidigt ute. Hans kaffehus stängde efter fyra månader. Själv försvann han från staden och har inte hörts av sedan dess.

På grund av rådande kaffeförbud skulle det dröja nära ett halvt sekel  innan Malmö åter skulle få ett kaffehus. Tvåa på bollen var den inflyttade frälseinspektoren Georg Friedrich Jerling som 1772 ansökte om att få etablera sig som ”tracteur” med uppgift att ”hålla spisning och till spisgäster försälja dricksvaror, dem de hos därtill berättigade personer böra  avhämta”. Han fick emellertid avslag, varpå han återkom med en ny ansökan om att endast ”få hålla Caffe och andra tillåtne drycker”. Den beviljades, under förutsättning att han inte skulle ”tillwärka Öhl och Brennewin till Sahlu”.

Hans kaffehus låg sannolikt på Adelgatan, mittemot Tunneln. Några år senare övertogs kaffehuset av en Hans Forsman som flyttade näringen till Lilla Torget 1. När den före detta regemenstkommissaren Arvid Mörtberg ansöker om tillstånd att försörja sig som ”caffékokare” har troligen Forsman stängt sin verksamhet vid Lilla torg. Inte heller Mörtberg vann någon framgång med kaffet. Han och hans hustru dog utfattiga.

År 1787 gör den från Göteborg inflyttade kapellmästaren Henric La Haij ett nytt försök. Hans kaffehus med ”Billard och Värdshus för resande” låg sannolikt i östra hörnet av Mäster Johansgatan och Västergatan, i samma kvarter som Kockska huset. Till sin hjälp har han två ”mademoiseller”, två pigor och en dräng. Något år senare flyttade han till Adelgatan (idag i södra hörnet av Hamngatan). År 1790 är La Haij försvunnen ur mantalsböckerna.

Någon större succé rönte alltså inte dessa kaffehus i 1700-talets Malmö. Med tiden växte det fram kaféer och konditorier som blev desto mer populära under 1800-talet.

Men Malmö förblev en viktig importhamn för kaffebönor. År 1836 öppnade Åbergs kafferosteri vid Stortorget, med Kompanihuset som lagerplats. Åbergs lär vara den första svenska kaffefirman. Och i slutet av 1800-talet etablerades Malmö Kaffekompani, landets första industriella kafferosteri.

Läs också: Det magnetiska kaffet på Värnhem.

Andra kända rosterier i Malmö var Erik Lundbladhs, Kaffe AB Tellus och AB Sultankaffe (som fortfarande finns kvar). Ett annat rosteri hittade man vid sekelskiftet i hörnet av Landbygatan och Engelbrektsgatan, där man idag kan beställa en espresso på Café Noir. Här på Göta Kaffe & Théförsäljning kunde man köpa ”Ångrostadt & Malet Kaffe” men också ”Salta, Rökta, Färska Korf-, Fläsk- & Köttvaror” samt ”Flera sorters Socker till Fabrikspriser” och därtill ”Kol, Koks & Wed”.

Göta Kaffe flyttade till Amiralsgatan 8 och ligger där än idag. Idag är deras kafferosteriet inne på gården blott ett minne men Clary Svensson förestår ännu butiken med intakt inredning, säljer glas och porslin och mal ännu kaffe i kvarnar från 1920.