Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Världens ledare lovar möta klimathot

Barack Obama varnade för fler naturkatastrofer och ökade konflikter i framtiden om inte klimathotet avvärjs.

Frankrikes president François Hollande skakar hand med Barack Obama när den amerikanske presidenten anländer till klimatmötet.Bild: Christophe Ena
Aldrig har så många stats- och regeringschefer samlats till ett endagsmöte. Runt 150 kom till Paris för att ge klimatförhandlingarna en bra start.
— Aldrig har insatsen på ett internationellt möte varit så hög, för det handlar om planetens framtid, sade Frankrikes president François Hollande.
USA:s president Barack Obama varnade för översvämmade landområden, övergivna städer och för ökade konflikter om inte klimathotet avvärjs.
— Ingen nation, stor eller liten, rik eller fattig, är immun mot vad klimatförändringarna innebär, sade han
Kina är det land som står för mest klimatpåverkande utsläpp. President Xi Jinping. försäkrade att hans land är engagerat i klimatfrågan och uppgav att man siktar på att utsläppen ska ha nått sin högsta nivå omkring 2030 för att därefter minska.
Xi Jinping pekade samtidigt på att fattigare länder måste få utveckla sina ekonomier och höja invånarnas levnadsstandard. Indiens premiärminister Narandra Modi betonade de rika ländernas skuld för klimathotet och uppmanade dem att kraftigt minska sina utsläpp, dela med sig av grön energiteknik och ge mer pengar till fattiga länders klimatåtgärder. Liknande krav kom från många utvecklingsländer.
— I det lilla koldioxidutrymme som finns kvar måste utvecklingsländer ha utrymme att växa, sade Modi.
Han pekade på att flera hundra miljoner indier i dag inte har tillgång till elektricitet över huvud taget.
Statsminister Stefan Löfven försökte övertyga världens ledare att klimathandling innebär ekonomisk utveckling och inte bara kostnader. Han talade om en grön "industriell revolution".
— Global handling för klimatet kommer inte att hålla tillbaka mänskligheten, det kommer att föra oss framåt på den rätta vägen, sade han.
För att stödja klimatarbetet i världen lanserades flera initiativ som Sverige deltar i. Bland annat Världsbankens stöd på 500 miljoner dollar för projekt som sätter pris på koldioxidutsläpp. Sverige är också ett av elva rika länder som ger 248 miljoner dollar i en fond för klimatåtgärder i de minst utvecklade länderna. Sverige bidrar med 100 miljoner kronor. Löfven lovar också 150 miljoner kronor till en fond för klimatanpassningsåtgärder.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel gladde sig åt att 183 av 195 länder lämnat in frivilliga nationella klimatplaner till FN. Hon påpekade dock att "den dåliga nyheten" är att planerna inte räcker för att förhindra att den globala uppvärmningen ska begränsas till två grader.
EU:s linje är därför att klimatavtalet blir rättsligt bindande för att se till att planerna verkligen följs och att det sker översyner av planerna vart femte år för att sporra länderna att höja sina ambitioner ytterligare.
USA vill dock inte att de nationella utsläppsminskningsmålen blir rättsligt bindande, eftersom ett sådant avtal kan komma att stoppas i den amerikanska kongressen.
Miljöorganisationen Greenpeace välkomnade de initiativ till klimathandling som presenterades, men var besviken på att få av de rika ländernas ledare kom med nya löften om att minska utsläppen på hemmaplan.
Ett nödrop kom från små östater i Stilla havet som hotas av en höjd havsnivå.
— Ytterligare temperaturökningar innebär slutet för Tuvalu, sade östatens president Enele Sosene Sopoaga.
— Jag vädjar om att ni säkrar våra barns framtid.
Gå till toppen