Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: Replik: "För många kliniker är det mest effektivt att det finns läkare i jour för att rycka in när det behövs."

Carl Johan Sonessons (M) och Carina Wutzlers (M) debattartikel (20/11) ger en förvrängd bild av läkarnas arbetstider. Dessutom skulle det troligen bli mycket kostsamt att bemanna operationssalarna dygnet runt för planerade operationer. Det skriver Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund i en replik.

Läkarnas schemaläggning och jouravtal ger stora möjligheter till flexibilitet. Varje läkares arbetstid kan därmed planeras på det mest patientsäkra och kostnadseffektiva sättet. Det skriver Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund.Bild: Ingemar D Kristiansen
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
I dag är läkarna redan schemalagda. Normalarbetstiden för läkare är fyrtio timmar i veckan under dagtid, därutöver tjänstgöring på kvällar, nätter och helger. Enligt kollektivavtalet med Sveriges Kommuner och Landsting finns möjligheter att ha olika arbetstidssystem. Jouravtalet innebär att läkares ordinarie arbetstid kan förläggas mellan klockan 7 och 21, måndag till fredag. Övrig tid räknas som jour eller beredskap.
Läs också "Med ändrade arbetstider skulle operationssalarna kunna användas mer tidseffektivt."
Om arbetsgivaren vill utöka verksamheten genom att förlägga läkares arbetstider ännu mer utspritt över dygnet innebär det att fler läkare måste anställas, eftersom läkare redan idag är fullt sysselsatta. Det innebär också att fler sjuksköterskor med flera behöver anställas, eftersom även övriga yrkeskategoriers arbete är neddraget utanför kontorstid. Inga pengar skulle sparas, tvärtom, och det vet arbetsgivarna.
Läkarnas schemaläggning och jouravtal ger stora möjligheter till flexibilitet. Varje läkares arbetstid kan därmed planeras på det mest patientsäkra och kostnadseffektiva sättet. För många kliniker är det mest effektivt per satsad krona att det finns läkare i jour och beredskap för att rycka in när det behövs. En intensivvårdsavdelning måste självklart ha hög kompetens närvarande hela dygnet. Planerad sjukvård nattetid vore kostnadsdrivande och därmed ineffektivt.
När läkare inte utför direkt arbete under jour är kompensationen endast 0,25–0,5 procent av en timlön. För specialister med beredskap i hemmet är kompensationen 0,063–0,2 procent av timlönen. Arbetsgivaren kan alltså när som helst under dygnet få tillgång till en erfaren specialist till en låg kostnad. Utan jouravtalet vore det inte alls möjligt.
Läs också "För många kliniker är det mest effektivt att det finns läkare i jour för att rycka in när det behövs."
Kritiker borde i stället fråga om vem som har ansvar och överblick över läkarnas arbetsinsatser. Finns det tillräcklig samordning mellan verksamheterna? Utförs rätt uppgifter av rätt yrkeskategorier? Finns administrativt stöd i tillräcklig omfattning? Hur mycket läkartid läggs på administration och illa fungerande IT-system?
Läkarförbundet vill också, likt de båda debattörerna, få så mycket och så högkvalitativ sjukvård som möjligt för de skattepengar som samhället satsar. Då krävs rätt åtgärder. Hit hör att läkarnas arbetstid måste användas rätt. Åtgärder för att åstadkomma detta är exempelvis att begränsa den administrativa bördan och se till att få bättre IT-system på plats.
Heidi Stensmyren
ordförande i Sveriges läkarförbund
Gå till toppen