Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: Replik: "Problemet är inte joursystemet. Problemet är bristen på vårdplatser."

Väntetider till läkarbesök, på akutmottagningen och till operationer, är stora problem i dagens sjukvård. Carl Johan Sonesson (M) och Carina Wutzler (M) menar i ett inlägg på Aktuella frågor (20/11) att svenska läkare är ineffektiva, eftersom vi har näst lägst antal läkarbesök per invånare och att joursystemet därför borde göras om. Problemet ligger inte där, utan i brist på vårdplatser, skriver ordförande och vice ordförande för sjukhusläkarföreningen i Lund i en replik.

I dagens vårdorganisation saknar läkarna befogenheter att leda vården på ett effektivt och patientsäkert sätt. Det skriver representanter för sjukhusläkarföreningen i Lund.Bild: Albin Brönmark
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
För att tillfredsställa produktionsstyrningens pinnstatistik skulle vi kunna ta efter vissa andra europeiska länder där varje receptförnyelse och varje blodprovstagning kräver ett läkarbesök, och ytterligare ett för besked om resultaten.
Läs också "Med ändrade arbetstider skulle operationssalarna kunna användas mer tidseffektivt."
I Sverige tar besök inom den specialiserade vården ofta mellan tjugo och fyrtio minuter. Det ska finnas tid att diskutera olika behandlingsalternativ, ge svåra besked och lyssna in patientens önskemål. Viss utredning och behandling sker brev- eller telefonledes. Det spar patienten resor till sjukhuset och avbrott i arbetet. Ett läkarbesök på fyrtio minuter kan inte jämföras med tio läkarbesök på fyra minuter.
Nyligen genomfördes en granskning av universitetssjukhusen i Sverige. Den visade att vi har högst kvalitetsindex till en sjukvårdskostnad som ligger i lägre delen räknat som andel av bruttonationalprodukten.
Sonesson och Wutzler menar att problemen med tillgänglighet i vården beror på läkarnas arbetstider. Vi önskar att det vore så enkelt. I själva verket är det bristen på vårdplatser som är det överskuggande problemet. Främst beroende på ett tänkande lånat från tillverkningsindustrin.
Den dyraste tillgången på en operationssal är den kvalificerade personalen. Det tar många år att få fram en specialiserad kirurg. Alltför ofta får planerade operationer ställas in, då vårdplatsen redan är upptagen av akut sjuka patienter. Operationskoordinatorerna får ringa och avboka patienter inte en gång utan flera gånger. Allt för ofta får ansvarig kirurg berätta för en redan inskriven patient att operationen inte kan genomföras på grund av vårdplatsbrist. Patienten får packa ihop och åka hem. Detta medför i sig ett ökat arbete, men också stor psykisk stress för koordinatorn och kirurgen och inte minst ett ökat lidande för patienten.
Rent fysiologiskt fungerar människan bäst dagtid. Kroppen och hjärnan behöver vila och återhämtning nattetid. Därför bör kvalificerad medicinsk vård huvudsakligen utföras på dagtid. Sjukvården ska dock fungera dygnet runt årets alla dagar. Därför har sjukhuset en grundbemanning på natten. Dessa sjukhusbundna jourer bemannas i hög utsträckning av läkare under utbildning. Jourarbete är en viktig del i utbildningen, men den får inte tränga undan rutintjänstgöringen eller förhindra nödvändig träning under handledning. Joursystemet borgar för en effektiv och flexibel användning av tillgängliga läkare i systemet.
Ibland blir en person svårt sjuk utanför ordinarie arbetstid och behöver bedömas, behandlas eller opereras kvälls- eller nattetid. För dessa eventualiteter finns det specialiserade läkare, bakjourer, i beredskap i hemmet. De är beredda att ge råd per telefon eller att åka in och till exempel genomföra akuta åtgärder när den medicinska situationen kräver det. Dessa bakjourskompetenta läkare är relativt få inom varje specialitet. Deras insatser behövs dagtid för att leda och driva den specialiserade sjukhusvården och lära upp yngre kollegor – vilket är universitetssjukhusets huvuduppgift. Bakjoursystemet som det är utformat idag borgar för hög kompetens dygnet runt utan hög kostnad och utan att inkräkta särskilt mycket på den dagliga närvaron av erfarna specialister. Det skulle helt enkelt vara för dyrt och ineffektivt att schemalägga dessa läkare.
Läs också "För många kliniker är det mest effektivt att det finns läkare i jour för att rycka in när det behövs."
Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare och kortast vårdtider inom OECD. Samtliga universitetssjukhus i Sverige uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat. Sjukvården är underfinansierad. Vårdplatsbristen utgör en patientsäkerhetsrisk. Läkarna tvingas ta medicinskt ansvar för en allt orimligare situation.
Allteftersom sjukvårdens attraktivitet som arbetsplats minskar och sjukskrivningarna ökar, förespråkar Sonesson och Wutzler tuffare tag ifråga om läkarnas jourtjänstgöring. Det, menar de, skulle öppna operationssalarna.
Problemet är inte joursystemet. Problemet är bristen på vårdplatser och en ineffektiv organisation utan patientfokus. Läkarna har alltid det yttersta medicinska ansvaret, men i dagens organisation saknar de befogenheter att leda vården på ett effektivt och patientsäkert sätt.
Naomi Clyne
ordförande, sjukhusläkarföreningen i Lund
Ann Hermansson
vice ordförande, sjukhusläkarföreningen i Lund
Gå till toppen