Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Analys: Löfvens plan för färre flyktingar

Stefan Löfven vill pressa ner antalet asylsökande till tusen per vecka. Åtskilliga tusen som redan finns i Sverige ska skickas ut.
Regeringen har nu en plan.
Den består av två spår: Ut med människor som sökt skydd i Sverige. Och minska inflödet drastiskt.
Den afghanske presidenten Ashraf Ghanis besök i Stockholm på fredagen är ett led i det första.
Regeringen vill lägga grunden till i ett nytt återvändaravtal. Krasst uttryckt lovar Sverige ökat bistånd mot att den afghanska regeringen tar tillbaka sina egna medborgare.
Hittills i år har drygt 150 000 personer begärt asyl i Sverige. Nästan 30 000 är afghaner.
Var fjärde afghan nekas uppehållstillstånd. Ofta går avvisningarna inte att verkställa. Många har levt länge i exil i Iran. Men med det nya avtalet ska Sverige ändå kunna skicka dem till Afghanistan.
På samma vis vill regeringen göra upp med fler länder. Samtal förs med Tunisien, Algeriet och Marocko. Däremot finns inga planer på att sända hem människor till Syrien – det land varifrån flest asylsökande (43 000) kommit i år.
Parallellt har regeringen beordrat polisen att intensifiera den "inre utlänningskontrollen". Drygt 22 000 personer har fått avslag på sina asylansökningar och ska sökas upp och avvisas.
Ett annat sätt för regeringen att "göra sig av med" asylsökande som redan är i Sverige är omfördelning inom EU.
Ett program för 160 000 flyktingar i Grekland och Italien är beslutad. Men den svenska regeringen jobbar för att även tiotusentals asylsökande i Sverige ska tvingas till andra EU-länder.
Denna del av Löfvens plan går dock trögt. Inget EU-land vill ta emot och hittills har omflyttningen stannat på pappret.
Det andra spåret – det mest akuta – som regeringen arbetar med är att hejda inflödet av nya asylsökande.
Jämfört med toppnoteringarna i november på 10 000 asylsökande i veckan har trycket halverats. Men även 5 000 per vecka är långt mer än samhället klarar av, anser regeringen.
Utan att det väckte uppmärksamhet angav migrationsminister Morgan Johansson i samband med ett EU-möte i Bryssel i veckan för första gången ett mått på vad regeringen tycker är "rimligt".
"Vi måste ner till mellan tusen och tvåtusen i veckan för att det ska bli hanterbart", sade han.
Sättet att nå dit är en kombination av signalpolitik och konkreta skärpningar av flyktingpolitiken.
Regeringen stödjer fullt ut EU:s uppgörelse med Turkiet, som börjat stoppa flyktingar från att ta sig över till Grekland.
Gång på gång har Löfven och hans statsråd sänt ut avskräckande budskap till världens flyktingar: Sverige är fullt – asylsökande får räkna med tält och årslånga handläggningstider.
Åtstramningspaketet från förra veckan innebär tillfälliga uppehållstillstånd, hårdare regler för familjeåterförening och ID-kontroller på tåg, bussar och färjor från Danmark.
Det sista väntas hindra tusentals afghaner (som ofta saknar pass) – den största asylgruppen i höst – från att ens komma in i Sverige.
När ID-kontrollerna är på plats kommer regeringen att spänt avvakta om söktrycket sjunker till "volymer" som anses "hanterbara".
Vad händer om det inte sker?
I Löfvens plan finns beredskap för "ytterligare åtgärder".
Men då riskerar han att Miljöpartiet sätter klackarna i backen – och lämnar regeringen.
Gå till toppen