Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Ingen skulle drömma om att låta bankerna utfärda pass eller bestämma över våra brevinkast."

Efter påtryckningar från Swedbank har Skatteverket stängt av Sunet från tjänsten för digital myndighetspost. Marknadskrafter ska inte tillåtas att styra över våra elektroniska identiteter, skriver Magnus Kolsjö på fackförbundet ST.

Förra fredagen stängde Skatteverket av Sunet, universitetens och högskolornas organisation för IT- och datatjänster, från Mina meddelanden, den tjänst för digital myndighetspost som Skatteverket fått i uppdrag av regeringen att ansvara för. En konsekvens av avstängningen är att det nu inte längre kommer att vara möjligt att göra hela ansökan till högskoleutbildning på nätet. Universitet och högskolor behöver nu återgå till att skicka brev istället för att skicka säker e-post via Mina meddelanden.
Frågan om e-legitimationer borde intressera fler, framför allt våra beslutsfattare. Elektroniska identiteter och legitimering handlar inte bara om hur vi får tillgång till olika myndighetstjänster på nätet. Det handlar också om skyddet av vår personliga integritet, vilka uppgifter som lagras och om vad vi kan och får kommunicera om på internet.
Bakgrunden till avstängningen av Sunet är märklig. Efter påtryckningar från Swedbank har Skatteverket ändrat reglerna för vilken typ av meddelanden som får skickas inom Mina meddelanden. Att Swedbank överhuvudtaget har möjlighet att utöva påtryckningar på staten beror på att Swedbank är en del i det bankkonsortium som ansvarar för att ge ut dagens e-legitimationer, och att staten gärna vill ha med dem i den nya lösning som är tänkt att lanseras nästa år. Det Swedbank stört sig på är att Sunet använder Mina meddelanden för att skicka lösenord till studenter och forskare så att de kan logga in på universitetens olika e-tjänster.
Swedbank verkar se Sunets lösenord som en konkurrent till den egna lösningen för e-legitimationer. Detta trots att de lösenord som Sunet skickar ut inte erbjuder samma säkerhet som deras bank-id. Dessutom har Sunets lösning för identifiering en delvis annan målgrupp eftersom Sunet även behöver kunna identifiera gästforskare och utbytesstudenter utan svenskt personnummer, en grupp som inte kan få e-legitimationer i svenska banker.
Avstängningen av Sunet visar på svagheten både i dagens lösning för e-legitimationer och i den lösning som planeras för framtiden, där privata aktörer ansvarar för att utfärda e-legitimationer. Vi har idag ett privat monopol för e-legitimationer. Även om det bland arkitekterna bakom framtidens e-legitimation finns förhoppningar om att detta ska förändras är sannolikheten för detta väldigt liten. Att ge privata aktörer ansvar för en så grundläggande infrastruktur som e-legitimationer innebär ett reellt hot för vår informations- och yttrandefrihet, särskilt när bankerna som ansvarar för infrastrukturen kräver att staten ska förbjuda vissa typer av meddelanden. Vem skulle komma på tanken att förbjuda universiteten, eller någon annan, att skicka vilka brev de vill med vanlig post? Ändå är det just detta som nu sker vad gäller vår e-post.
Den fria marknaden är bra på mycket. Men marknadskrafter ska inte tillåtas skapa ett monopol för att kontrollera våra elektroniska identiteter och våra möjligheter att kommunicera och ta del av offentliga tjänster på nätet. Infrastrukturen för verifiering av våra identiteter med e-legitimationer bör vara ett statligt ansvar. Ingen skulle drömma om att låta Swedbank, SEB och Nordea utfärda våra pass eller bestämma vad som får stoppas i vårt brevinkast. Varför ska de då ges förtroendet att utfärda våra digitala id-handlingar, särskilt eftersom de inte verkar kunna hålla fingrarna i styr?
Magnus Kolsjö
Magnus Kolsjö är utredare på fackförbundet ST och har tidigare arbetat som konsult med frågor kring digitalisering av offentlig sektor.
Gå till toppen