Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Analys: Om det är dyrt? Det beror på!

”Flyktingarna knäcker kommunerna!”, ”Struntprat, den svenska ekonomin går ju lysande!” – sällan har debatten varit så polariserad som 2015.

Flyktingar vid Hyllie station.Bild: Johan Nilsson / TT
Är flyktingströmmen bra eller dålig för ekonomin?
Katastrof! svarar Sverigedemokraterna. Flyktingarna gör oss rikare! påstår de som vill att det ska vara så.
Den lite tråkiga sanningen lyder: Det beror på.
Så här ligger det till:
• Sveriges ekonomi växer så det knakar!
Påståendet är sant. Mätt i tillväxt av BNP (värdet av varor och tjänster) tuffar landets ekonomi på i god takt, bättre än i andra västländer. Tredje kvartalet 2015 var Sveriges BNP 3,9 procent större än året innan.
• Då blir vi ju rikare?
Inte nödvändigtvis. Ett lands "rikedom" kan inte mätas i BNP. Då skulle ju kineserna vara rikare än svenskarna.
Måttet som används är BNP per invånare. Då blir uppgången inte entydig. Jämfört med 1990-talet har Sveriges BNP/capita ökat kraftigt. Men sen 2007 har den legat still.
• Vad beror det på?
Vi har blivit fler. Det är en myt att Sverige inte har någon befolkningstillväxt.
Tack vare invandringen ökar antalet invånare snabbare än i andra OECD-länder. Enligt SCB passerar vi tio miljoner nästa år och 2026 blir vi elva miljoner svenskar.
• Okej, men flyktingarna tycks åtminstone inte ha gjort oss fattigare?
Även BNP per capita är ett svajigt mått på välstånd. Just nu lånar staten stora pengar till flyktingkrisen.
Finansminister Magdalena Andersson (S) gjorde i november en ändringsbudget på 11 miljarder. Det mesta skickades till kommunerna i ett engångsbelopp för 2015.
För 2016 har Migrationsverket krävt 29 miljarder extra. Även kommunerna behöver stora tillskott.
När staten tar upp så här stora lån ökar Sveriges BNP. Pengarna sätts ju i omlopp och bekostar allt från flyktingboenden till bidrag.
Men blir Sverige rikare? Klart är att staten blir fattigare.
• Gick inte Socialdemokraterna till val 2014 på att betala av statsskulden?
Jo, men det var då. Nu betalar Magdalena Andersson flyktingmottagningen med att knapra på utlandsbiståndet – och låna.
Överskottsmålet har skjutits på framtiden. Mantrat "krona för krona" gäller inte längre.
• Men är det så farligt att staten lånar i ett krisläge?
Nej. Statsfinanserna är i gott skick. Statsskulden är låg jämfört med andra industriländer. Det är tur att Göran Persson (S) sanerade och att Anders Borg (M) vårdade statens ekonomi.
Nu finns det utrymme att ta upp lån, utan att "marknaden" tappar förtroende för Sverige.
LO vill att regeringen ska låna mycket mer och investera brett i utbildning, infrastruktur och bostäder.
• Jag hörde på Ekot att 90 procent landets kommuner planerar för överskott i ekonomin 2016 - hur hänger det ihop?
Det kan tyckas motsägelsefullt: Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh slår larm om att gränsen är nådd. Sex småkommuner skriver brev till Stefan Löfven och vädjar om hjälp.
Samtidigt planerar bara var tionde svensk kommun att höja skatten.
En förklaring är att vissa kommuner tagit mycket större ansvar för flyktingkrisen än andra.
En annan att kostnaden för de asylsökande som anlänt i höst än så länge ligger på staten. När den så småningom flyttar över på kommunerna ger det avtryck lokalt.
• Hur påverkas arbetslösheten?
Kortsiktigt syns flyktingströmmen inte i statistiken, eftersom de nyanlända inte räknas in i arbetskraften. Prognoserna för 2016 pekar på 7,5 procent.
Men när de som får uppehållstillstånd skrivs in vid Arbetsförmedlingen om ett par år finns risk för stigande arbetslöshet.
Enligt Stefan Löfven gör flyktingkrisen det svårare att uppnå hans mål: Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.
• Den 24 november skärpte regeringen asylpolitiken: tillfälliga uppehållstillstånd, skärpt krav för anhöriga och ID-kontroller vid gränsen. Vad var skälet?
Kortsiktigt att ge mottagningsapparaten "ett andrum".
Men regeringen motiverade också åtstramningen med att samhället inte klarar att integrera så många människor på en gång.
• Nu har antalet asylsökande halverats från 10 000 till 5 000 per vecka. Räcker det?
Nej, inte enligt regeringen. Det motsvarar fortfarande 250 000 asylsökande på årsbasis.
2013 tog Sverige emot 50 000 asylsökande. 2014 var det 80 000. Både alliansregeringen och Socialdemokraterna tyckte det var hanterbart.
Men när prognosen steg mot 190 000 för 2015 ansåg regeringen att gränsen var nådd. Nu hoppas man få ner antalet till tusen per vecka.
• Blir flyktinginvandringen lönsam för samhället då?
Allt beror på hur snabbt de nyanlända får jobb och kan betala skatt. I dag tar det 7-8 år innan hälften har arbete. Den tiden måste minska.
• Det sägs att bosnierna som flydde hit på 1990-talet blev lönsamma?
Ja. Under ett år (1992) sökte 84 000 bosnier asyl i Sverige innan Carl Bildts regering stoppade flyktingströmmen med visumtvång.
Bosnierna är välutbildade och har i hög grad sysselsättning i dag.
• Men måste flyktingar vara lönsamma - de flyr ju för sina liv?
Nej, det främsta skälet att ge folk asyl är humanitärt (till skillnad från arbetskraftsinvandring som vi har av egoistiska skäl)
Ett parti i riksdagen – SD – vill inte ha någon invandring eftersom flyktingarna inte passar in i deras nationalistiska vision.
Regeringen och allianspartierna vill att Sverige ska vara ett generöst asylland, invandring berikar oss. Men de har nu satt en gräns för hur många nya människor samhället klarar att ta emot.
Gå till toppen