Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Villaägare vill behålla barriären

I Djupadal oroas många över att Malmö stad vill riva barriärerna mot miljonprogrammen i öst. Men alla håller inte med.

Murar och återvändsgränder har länge hållit bus och buller borta från lummiga Djupadal – men nu kan idyllen vara ett minne blott. Ungefär så resonerar ett inte obetydligt antal villa- och radhusägare i de protestskrivelser som inkommit till Malmö stad de senaste månaderna.
Bild: Albin Brönmark
Roten till oron är kommunens vision om att förtäta miljonprogramsområdena Kroksbäck och Holma och samtidigt bygga om gatunätet så att en del av gatorna i Kroksbäck leds vidare in i Djupadal.
Den 800 meter långa bullermuren längs Lorensborgsgatan som stod klar för bara tio år sedan och sedan dess separerat välbärgade väst från socialt utsatta öst – ska rivas så att den trafiktunga infartsleden kan förvandlas till stadsgata.
– Ombyggnaden av Lorensborgsgatan är ju fortfarande inte avskriven, så visst är det slöseri på det sättet. Men jag tycker att vi måste vara självkritiska. Detta är en rest från det gamla sättet att stadsplanera. Nu tänker vi radikalt annorlunda, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Karolina Skog (MP).
Bild: Albin Brönmark
Men kritikerna är många och högljudda, på båda sidor om muren. Över 350 boende i HSB Kroksbäck har skrivit under en protest mot planprogrammet – som för föreningens vidkommande bland annat innebär att innergården bebyggs och att ett stort antal parkeringsplatser försvinner.
– Det här är helt absurt. Vi kommer att göra allt för att stoppa det här, säger bostadsrättsföreningens ordförande, Jan Gasslander.
148 villa- och radhusägare i Djupadal har undertecknat en annan protestskrivelse där det huvudsakliga budskapet är att det inte går att bygga bort de problem som finns i Kroksbäck:
”Garagebränder, handgranater och inte minst narkotikabruk som idag äger rum på Kroksbäck måste stagneras först /.../ Hade vi velat bo på Kroksbäck hade vi skaffat ett boende där. Nu vill styrande förändra villkoren för alla oss som INTE valt Kroksbäck. Var ligger rättvisan i detta?”
Patrik Ölander är en av dem som skrivit under. Han tycker att planen för Holma verkar grundligt utredd men är kritisk till att Malmö stad verkar ha kopierat samma plan för Kroksbäck, trots att det området tycks ha andra utmaningar.
– Var i världen har förtätning varit ett lyckat sätt att bryta segregationen eller få bort kriminaliteten?
– Nej, jag är ganska säker på att det här aldrig blir verklighet, säger han.
Patrik Ölander tror inte att planprogrammet blir verklighet.Bild: Albin Brönmark
En av dem som inte skrev på är Djupadalsbon Hans Rygaard. Han kopierade istället protestskrivelsens inledande rader, bytte ut en del värdeladdade ord och skickade in en egen skrivelse:
”Vi på Djupadal kräver en omfattande utredning samt en rapport av ansvarig inom Malmö stad angående denna kraftiga POSITIVA förändring av stadsdelen Djupadal. I nuläget VÄLKOMNAR vi å det bestämdaste dessa ombyggnadsplaner.”
– Jag reagerade på formuleringen "Vi på Djupadal", att man utgår ifrån att alla tänker och tycker likadant. Egentligen är det inte riktigt min grej att göra sådana här saker, men jag kände att jag behövde säga ifrån, säger han.
Jag kände att jag behövde säga ifrån, säger Hans Rygaard som välkomnar förändringen i en egen skrivelse.Bild: Albin Brönmark
Hans Rygaard poängterar att han inte kan alla detaljer och inte själv har svar på om planprogrammet blir bra eller dåligt. För honom handlar det mer om en sorts grundinställning - att inte alltid säga nej till förändring. Han reflekterar ibland över sin egen roll i det fenomen som kallas segregation.
– Man kan bo här i Djupadal utan att behöva komma i kontakt med mycket annat. Här finns egentligen inga invandrare alls. Och i skolan ser det likadant ut. Det pratas mycket om att vi har en mycket lägre skolpeng än andra delar av Malmö. Jag kan tycka att det är okej. För här är inte nöden så stor.
72 personer har hittills satt sitt namn under Hans Rygaards omvända protestskrivelse. Kul, tycker Karolina Skog, för som hon säger:
– Det är nog första gången vi får in en namninsamling som ställer sig positiv till en förändring.
Samtidigt verkar många Kroksbäcksbor känna sig försummade av politikerna. Ett tydligt exempel på det var när en av Kroksbäcks eldsjälar, Juan Paez på ungdomsgården Flamman, uttalade sig om planprogrammet i Lokaltidningen:
”Värdet på deras hus kommer att rasa när Djupadal knyts till Kroksbäck. Kroksbäck är ett område som är känt från Hyllie till Haparanda för våld och kriminalitet.”
Emanuel Kola, som bott i Kroksbäck i ett år, förstår oron. Kanske är det bättre att låta villaägarna få vara för sig själva, säger han.Bild: Albin Brönmark
Det låter som att även du gett upp hoppet om Kroksbäck?
– Nej, jag har inte tappat hoppet, men det här snacket om butiker och sånt – det har vi hört i trettio år nu. Politiker och tjänstemän kommer ibland och visar broschyrer och ritningar. Men lokalerna här står fortfarande tomma. Det kommer inte förändras bara för att man bygger. Vem ska köpa? Här i Kroksbäck får man sociala problem inbakat i priset.
Karolina Skog understryker att alla synpunkter tas på allvar. Samtidigt är hon tydlig med att det måste till en förändring.
– Det är viktigt att ta frustrationen på allvar. Det finns en misstro mot att fysiska förändringar förändrar områden. Men jag har en annan bild. Jag är övertygad om att man kan ändra ett område genom fysiska förändringar i kombination med sociala insatser.
Hon lutar sig mot Malmökommissionens resonemang om att ojämställdhet vad gäller hälsa och livslängd hänger samman med de fysiska och mentala barriärer som finns i vissa områden.
– Det är tydligt att vägarna runt och mellan de här områdena isolerar dem från det övriga Malmö, säger hon.
Visionen talar om hur områdena ska vävas samman med totalt 1 600 nya bostäder, nya förskolor, grundskolor, butiker, torg och grönskande mötesplatser.
med totalt 1 600 bostäder, skolor, kontor, butiker, torg och urbana och frodigt grönskande mötesplatser. Så långt berörs inte Djupadalsborna.
Men planprogrammet innehåller också förslag på förändringar av
Gå till toppen