Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Pulsträning ska höja matteresultaten

Träning precis före mattelektionen stimulerar hjärnan och kan höja resultaten.
– Man känner sig lugn och kan fokusera på matten, säger Jonathan Johnsson.

Den stora idrottshallen på Rönnowska skolan är avdelad på hälften. Delen som är kvar räcker till både basketplan och inomhusfotboll.
Innan lektionen har alla elever i klass ett på el- och energiprogrammet fått trä pulsmätarband runt bröstkorgen. På bandet sitter en sändare, som gör att varje elevs puls hela tiden syns på en ljusprojektering på väggen. En grön ruta betyder att pulsen ligger på medelintensiv nivå, mellan 70 och 80 procent av elevens maxpuls. Det är lagom, säger idrottsläraren Arne Kastenbom.
– Där frigörs hormoner och välbefinnande. På den nivån ska de ligga minst tjugo minuter av passet.
Men tempot är högt på båda spelplanerna. Mångas puls ligger betydligt högre, på gult eller rött, som betyder över 90 procent av maxpuls.
– Där ska de bara vara uppe och nosa. Kör de för tuffa pass så blir de trötta på matten sen. Och vi vill ha pigga elever, säger Arne Kastenbom.
Pulsmätningsprojekt har genomförts tidigare i Sverige. Men den här gången ska inlärningseffekterna dokumenteras. Hjärnforskningen har redan visat att vi lär oss bättre efter fysisk aktivitet, och att hjärnan kan öka sin kapacitet och dessutom omformas beroende på vad man gör. Hela livet går det att påverka sin hjärnfunktion. På Rönnowska skolan vill lärarna försöka öka elevernas prestationer i matte genom pulsträningen.
– Vi vill utgå från hur hjärnan fungerar och ta in det i skolans värld, säger Arne Kastenbom.
Läs också Ett tema i alla ämnen höjer betygen
Eleverna i årskurs ett på el-och energiprogrammet är försöksgrupp. De har idrott precis innan varje mattelektion. Det betyder en extra timme idrott i veckan. Kontrollgrupp är eleverna på ett annat program, vars schema ser ut som vanligt. De båda gruppernas resultat från de nationella proven i matte i nian har jämförts. I vår ska de göra nationella prov igen, och då ska resultaten också jämföras. Båda grupperna har samma mattelärare och samma matteundervisning.
Arne Kastenbom refererar till ett liknande försök i USA på 19 000 elever, som gav 40 procent förbättrade skolresultat. Här är det bara tre klasser, men studien ska göras om nästa år och kanske året därpå. Andra skolor i Helsingborg är också intresserade av att prova pulsträning.
Efter sportlovet ska eleverna intervjuas av idrottslärarstudenter på Malmö Högskola som skriver sitt examensarbete genom att göra kvalitativa studier om hur pulsträningen påverkar elevernas mående.
Men redan nu märker eleverna en skillnad.
– Endorfiner släpps ut i kroppen, man blir mindre deprimerad och mindre stressad, säger Jonathan Johnsson.
– Vi kommer också ihåg mycket bättre vad som tas upp på lektionerna efteråt, säger Adam Månsson.
Lektionen får ett lite annat mål än att vara bra på sporten man håller på med. Varje elev utgår från sina egna förutsättningar och kan lyckas med pulsmätningen oavsett hur bra man är på sporten man håller på med.
– De flestas mål är att ha pulsen hög så många minuter som möjligt. Var tionde minut får du en medalj i mätprogrammet, så vi brukar tävla hur många medaljer vi får, säger Adam Månsson.
– Utrustningen ger feedback om vilka aktiviteter som passar dem. De får kroppskännedom, säger Arne Kastenbom.
När han lade fram idén om pulsträningsprojektet, hakade matteläraren Ulf Hasselgren på direkt.
– Jag är intresserad av de här bitarna. Och då är det jättekul att få chansen att testa. Alla lärare vill väl höja måluppfyllelsen, och detta känns instinktivt som en bra grej.
På gymnasiet är 100 timmar idrott obligatoriskt. En del skolor lägger alltihop under ett år eller en termin.
– Vi ligger bland de sämsta i Europa på antal timmar idrott i gymnasiet. Stillasittandet är ett bekymmer för det ger en kognitiv försämring, säger Arne Kastenbom.
Vill du läsa mer om skola och utbildning, följ Emma Leijnse på Facebook

Träning också för hjärnan

När pulsen går upp syresätts hjärnan. Hastigheten ökar i signalsubstanserna mellan hjärncellerna. Tillväxtämnen frigörs, som proteinet BDNF, som gör hjärncellerna starkare och håller dem unga. Även nya hjärnceller kan bildas. BDNF påverkar framför allt långtidsminnet men också inlärning och komplext tänkande.
Effekten sitter i upp till två timmar efter ett pulspass.
Gå till toppen