Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Glömska kan ge dig en känsla av att vittra sönder

Den svårt demenssjuke kan glömma hur man sätter på kranen och till och med hur man går. Minnet lagrar allt vi lär oss – även det mest basala.
– Till slut är man bara som ett litet asplöv, som en dam beskrev det, säger professor Lennart Minthon.

Han har just ritat formen av en hjärna på sin whiteboard i arbetsrummet. Nu pekar han på ett område vid tinningen.
– Hit i hippokampus kommer alla våra intryck. Det vi ser, luktar, känner och hör. Men bara våra viktigaste och mest grundläggande minnen lagras här, säger Lennart Minthon.
Många demenssjuka beskriver hur de tappar kontrollen och orienteringsförmågan i både den inre och yttre världen, förklarar Lennart Minthon.Bild: Julia Lindemalm
Med en rad streck i olika riktningar förklarar han hur intryck och minnen sprids till andra delar av hjärnan, som ett nätverk av minnestrådar.
– Du föds dessutom med minnen, från tiden i magen och de som är nedärvda i ditt DNA.
Lennart Minthon är forskningschef på Minneskliniken i Malmö. Hit, liksom till de andra minnesmottagningarna vid Skånes universitetssjukhus, kommer patienter för att få misstänkta minnessjukdomar utredda.
I en långt gången demenssjukdom kanske du inte längre minns vem din fru är. Du tappar bort din identitet.
På mottagningen i Malmö, en av Europas största, finns också en stor forskningsavdelning, Kunskapscentrum för demenssjukdomar.
– Minnet är komplext och samverkar med alla delar av hjärnan. Hur du påverkas av en demenssjukdom beror på var i hjärnan det sitter, säger Lennart Minthon.
En demenssjuk som hör en sång från barndomen kan plötsligt börja sjunga med, med rätt text och allt, trots att de slutat prata, säger Lennart Minthon, professor vid Minneskliniken i Malmö.Bild: Julia Lindemalm
Enkelt förklarat slutar kopplingarna mellan nervcellerna att fungera hos den drabbade och gör att delar av hjärnan till slut släcks ned.
– I en långt gången demenssjukdom kanske du inte längre minns vem din fru är. Du tappar bort din identitet och så småningom de mest grundläggande minnena i hippokampus, som hur man går, säger Lennart Minthon.
Till slut går man helt in i sig själv och blir mer eller mindre hjärndöd. Men signalerna till hjärtat och lungorna är otroligt djupt rotade, så du lever ändå fortfarande.
– Till slut går man helt in i sig själv och blir mer eller mindre hjärndöd. Men signalerna till hjärtat och lungorna är otroligt djupt rotade, så du lever ändå fortfarande.
Minnessjukdomar är otäcka, konstaterar han. Att förlora kontrollen över sin vardag, att inte längre minnas var man är eller tappa kunskap som alltid varit självklar för en, väcker både oro och ångest. För att inte prata om rädslan för att glömma bort vem partnern eller de egna barnen är.
Läs mer: "Mina tankar är fångna och kan inte komma ut."
Trösten är att det blir lättare ju längre man kommit i sjukdomsprocessen. Inte för de anhöriga, men för den sjuke själv. För den som inte längre minns sina älskade – ja, den minns dem inte.
Lennart Minthon, professor vid Minneskliniken i Malmö.Bild: Julia Lindemalm
Vilka är vi då, när vi inte minns vilka vi är? Det här är en fråga som intresserat Eva Granvik, enhetschef för Kunskapscentrum för demenssjukdomar. Hon har därför djupintervjuat tjugo drabbade patienter på olika demensboenden.
– En kvinna som varit mattelärare på gymnasiet berättade hur frustrerande och konstigt det var att inte ens kunna lägga ihop två och tre. Hon beskrev en känsla av att vara på väg att upplösas. Andra pratade om att deras identitet liksom vittrade sönder.
Även hos dem som är svårt demenssjuka och har tappat förmågan att kommunicera har jag, personligen, alltid upplevt att det finns någon där inne.
Allra helst skulle Eva Granvik ha velat intervjua dem som kommit riktigt långt i sin demenssjukdom. Problemet är förstås bara att man inte längre kan få kontakt med dem.
– Så det jag så innerligt skulle vilja veta kan jag aldrig få svar på.
Läs mer: Lättare tyda personer med livsberättelser.
Eva Granvik arbetade tidigare länge som sjuksköterska och vårdutvecklare på Minnesklinikens slutenvårdsavdelning.
– Jag vet naturligtvis att nervcellerna dör och hur det ser ut medicinskt. Men även hos dem som är svårt demenssjuka och har tappat förmågan att kommunicera har jag, personligen, alltid upplevt att det finns någon där inne. Du måste bara hitta in dit, med hjälp av exempelvis dofter, beröring och musik.
Minnen som berör känslomässigt är betydligt lättare att minnas än de mer triviala.Bild: Julia Lindemalm
En innersta kärna, som är kvar när såväl mattekunskaper som familj, historia och motorik trillat bort. Kan det finnas någon form av kärna som människan alltid har kvar?
– Ja, vad är människans kärna? I min intervjustudie landade jag i filosofiska och existentiella frågor som det inte finns några vetenskapliga svar på. Vad gör egentligen en människa till människa? säger Eva Granvik.
Att förlora sitt sammanhang är det värsta, det uttrycker många när de fortfarande kan kommunicera.
Men något hon vet är att risken att förlora känslan av sitt eget ”jag” inte är det som brukar oroa den demenssjuke själv mest. Utanförskap, att isoleras i sin egen bubbla skrämmer mycket mer.
– Att förlora sitt sammanhang är det värsta, det uttrycker många när de fortfarande kan kommunicera, tidigare i sjukdomsprocessen, säger Eva Granvik.

Demenssjukdomar

Cirka 160 000 människor är drabbade av demens i Sverige i dag. Runt 25 000 insjuknar varje år. 1-2 procent av dem är under sextio år, medan var femte person över åttio beräknas ha en demenssjukdom.
Demenssjukdom är ett samlingsnamn och en diagnos för ett sjuttiotal olika former av kroniska hjärnskador. Alzheimers sjukdom är den vanligaste och står för mellan 60 och 70 procent av fallen. Näst vanligast är vaskulär demens, eller blodkärlsdemens. Andra relativt vanliga demenssjukdomar är frontotemporal demens och Lewykroppsdemens. Man kan även få en kombination av sjukdomarna.
För att en person ska klassas som dement krävs det generellt att han eller hon har en minnesstörning samt minst en kognitiv förmåga som är nedsatt, såsom svårigheter med språket, med att utföra praktiska vardagssysslor, försämrat omdöme eller nedsatt förmåga att tänka abstrakt.
Traumatiska hjärnskador, såsom en skada från en olycka, kallas för sekundära demenssjukdomar.
I Skåne finns sex minneskliniker: i Ängelholm, Lund, Malmö, Ystad, Hässleholm och Kristianstad.
Källa: Socialstyrelsen, Hjärnfonden, Alzheimerfonden.

Stress och depression

Av dem som utreds på minnesmottagningen vid Minneskliniken i Malmö har ungefär hälften drabbats av någon form av kronisk minnessjukdom. Många av de övriga har lindrigare påverkan på minnet och tankeförmågan. Ibland kan problemen istället bero på exempelvis depression eller utmattningssyndrom.

En längre tid av negativ stress kan sätta spår i hjärnan, som kan ta tid att läka. Men de upplevda minnesproblemen beror ofta på att hjärnan inte orkar hålla kvar koncentrationen. Dessa patienter kan oftast återberätta vad det är de har glömt i efterhand om de bara får lugn och ro, enligt Katarina Nägga, överläkare.

Gå till toppen