Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Gränspendlare kan få gräddfil för brotågens id-kontroller

Så vill Skånetrafiken minska besvären för trogna tågresenärer när det blir dags för id-kontroller på Kastrup.

Under torsdagen beslutar riksdagen om obligatoriska id-kontroller från den 4 januari för alla som åker med kollektivtrafik – buss, färja eller tåg – in i Sverige.
I Skåne innebär det att den som åker med Öresundståg, SJ2000, HH-färjor, Gråhundsbuss, Netbus eller busslinje 999 över Öresundsbron måste kunna visa upp ett giltigt pass eller annan id-handling för att släppas ombord.
De exakta formerna för hur kontrollerna ska gå till kommer att anges i en särskild förordning som författas av Näringsdepartementet i mellandagarna.
Redan nu försöker Skånetrafiken påverka regeringen att låta id-kontrollerna vara igång bara en kort tid i taget.
– Vi deltog på ett möte på Näringsdepartementet i måndags. Då framförde vi vår uppfattning att regeringen bör fatta beslut för så kort tid som möjligt om id-kontroller, högst en månad i taget. Flyktingsituationen kan snabbt ändras så att id-kontroller blir helt obehövligt, säger Linus Eriksson, trafikdirektör på Skånetrafiken.
Enligt Eriksson bör id-kontrollerna helst vara i gång bara en vecka i taget. Under tiden bör regeringen utvärdera dels effekten, dels flyktingsituationen för övrigt.
Det blir danska DSB som via ett inhyrt vaktbolag ska sköta id-kontrollerna vid tågstationen på Kastrup. Skånetrafiken försöker nu påverka DSB att utforma kontrollerna så att de får så lite negativ effekt som möjligt på gränspendlare och andra tågresenärer som ofta åker med Öresundstågen.
Id-kontrollerna på Kastrup ska verkställas utöver den gränskontroll som redan idag äger rum på Hyllie station. Skånetrafiken har en lång önskelista för hur de nya kontrollerna bör gå till:
• Det bör finnas en "fast track-lösning" – precis som vid flygplatsernas incheckning och säkerhetskontroller – där resenärer med periodkort snabbare än andra passagerare kan få sina biljetter och id-handlingar kontrollerade.
• Det bör för övriga passagerare finnas en separering mellan EU-medborgare och icke-EU-medborgare – precis som vid flygplatsernas tullfilter.
• Det bör för den senare kategorin också göras en urskiljning mellan de som har och inte har id-handlingar.
– Vi är angelägna om att störningarna blir så minimala som möjligt för dem som är arbetspendlare. Att bli försenad 20 minuter på Kastrup och 20 minuter på Hyllie kan den stå ut med som bara ibland åker tåg över Bron. Men åker man tåg varje dag så kan detta innebära en total försening på tre och en halv timme i veckan, säger Linus Eriksson.
Bland de önskemål som han framfört till DSB finns även ett förslag om att tågresenärerna inte ska behöva söka sig upp till flygplatsterminalen för id-kontroll.
Linus Eriksson tror att det kan skapas avgränsade utrymmen på Kastrups södra tågperrong för tre olika funktioner: ett perrongavsnitt för avstigande resenärer, ett i mitten för id-kontroller och ett avsnitt längst i öster för resenärer som ska stiga på nästa Sverigetåg.
– DSB ska titta på en sådan lösning för att ser om det får plats, säger Linus Eriksson.
– Vårt mål är att kontrollerna ska fungera så smidigt som möjligt. Därför jobbar vi i dialog med DSB och andra aktörer för att hitta den minst dåliga lösningen.
Enligt Skånetrafiken kommer id-kontrollera att kosta stora summor. Skånetrafiken kan förlora 15 miljoner kronor per månad om 20 procent av resenärerna ratar Öresundstågen.
Om kontrollerna håller i sig under ett halvår kan intäktsbortfallet öka till drygt hundra miljoner kronor. Dessutom måste Skånetrafiken vara med och betala för de vakter som ska sköta id-kontrollerna. Det är också en månatlig mångmiljonkostnad.
Linus Eriksson förutspår att id-kontrollerna leder till många svåra avvägningar för ovana vakter som ska granska allehanda personliga dokument.
– Egentligen är det ju ett myndighetsansvar att granska vilka handlingar som är falska eller äkta. Och hur ska en vakt agera om det kommer en flyktingfamilj där mannen har id-kort, men inte hustrun och barnen? Det kan knappast vara vår uppgift att i ett sådant läge avgöra vem som ska komma in i landet, säger Linus Eriksson.
Gå till toppen