Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Historiskt beslut – spårvägen är klubbad

I ett historiskt beslut klubbade Lunds kommunfullmäktige på torsdagskvällen bygget av spårvägen – trots att staten inte går in med så mycket pengar som Lund vill. Det avgörande var att Liberalerna, som enda borgerliga parti, sa ja.

Tidigare under torsdagen hade det kommit besked om de så kallade stadsmiljöavtalen: Staten går in med 298 miljoner kronor i Lunds spårvägsprojektet – 90 miljoner kronor mindre än Lund ansökt om.
Beskedet att staten inte vill bekosta hälften av projektet, som Lund hela tiden strävat efter, utlöste febril aktivitet bland Lundapolitikerna.
De rödgröna partierna sade sig vara glada över beskedet.
– Det är första gången någonsin staten lägger krona i detta. Det är i grunden ett väldigt positivt beslut, sa Anders Almgren (S) på torsdagseftermiddagen.
De rödgröna menade att medfinansieringen kan lösas genom att mer pengar kommer in från annat håll, bland annat från fastighetsägare och andra som planerar investeringar längs spårvägssträckan. Det finns också, enligt Almgren, möjlighet att få mer statliga pengar via den så kallade Sverigeförhandlingen, som hanterar satsningar i samband med den planerade höghastighetsjärnvägen.
Anledningen till att Lund inte får mer än 298 miljoner kronor är, enligt Almgren, att Trafikverket först har räknat bort de kostnader som kommunen redan har haft på 30 miljoner kronor. Av den resterande summan, 746 miljoner kronor, får Lundaprojektet 40 procent. Det är bara de projekt som går att förverkliga det närmaste året som får 50 procent, medan de som är på längre sikt får 40 procent.
Men Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna, som alla egentligen är positiva till spårvägen, ansåg att det inte gick att klubba investeringen längre. Under fullmäktigedebatten argumenterade de för att ledamöterna inte skulle säga ja – åtminstone inte innan 50 procent av medfinansieringen var säkrad.
Förnyalund, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ, som alla är negativa till spårvägen, stred naturligtvis också för ett nej. Bland annat var samtliga ledamöter och ersättare från spårvägsmotståndarna Förnyalund uppe i talarstolen.
– Jag vågar påstå att en majoritet av Lundaborna är emot spårvägen och vi vill gärna att Lundaborna ska få säga sitt i en folkomröstning, sa Börje Hed (FNL), som också var mycket kritisk mot att det var så bråttom att fatta beslut och argumenterade för att spårvägen inte behövs nu.
Emma Berginger (MP) menade att det var en unik möjlighet.
– Det är nu vi har chansen. Det är nu vi har fått 300 miljoner kronor. Ska vi bara tacka nej till det?
Jag tror att vi kommer att lösa finansieringen med extern medfinansiering, men om det inte skulle gå vägen så tror jag att vi är beredda att ta risken, sa hon.
Anne Landin (FNL) höll inte med.
– De här miljonerna som vi har fått – vi har inte råd att ta emot dem. För det kostar att ta emot dem och vi vet inte hur mycket, sa hon.
Det avgörande blev dock att det fjärde borgerliga partiet Liberalerna, som också tvekade under torsdagen, bestämde sig för att säga ja.
– Det är möjligt att spårvägen inte behövs nu direkt. Där har Börje Hed rätt. Men vi tror att spårvägen sänder en viktig signal att vi satsar på Brunnshög och därmed hela Lund, sa Christer Wallström (L).
Tillsammans med S, MP och V fick därmed ja-sidan majoritet i omröstningen. I beslutet ingår också att kommunen ska fortsätta att jaga mer medfinansiering.
Nej röstade FNL, SD, Fi, M, C och KD.
Kommunstyrelsens före detta ordförande Mats Helmfrid (M) ville varken säga ja eller nej och lade ner sin röst.
Anders Almgren (S) var glad efteråt.
– Det är fantastiskt. Det här kommer att betyda väldigt mycket för Lund, säger han.
Spårvägsbygget sätter nu igång nästa år. I slutet av 2018 eller början av 2019 kan spårvagnarna börja rulla från Clemenstorget via sjukhuset, LTH och Ideon till ESS på Brunnshög, enligt Almgren.
Christer Wallin (M) var kluven efter beslutet.
– Jag är intresserad av spårvägen av den anledningen att jag tror att den är viktig för Brunnshögs utbyggnad. Och Brunnshög är viktigt för Lunds utveckling. Så på det sättet är det ett korrekt beslut.
Men ekonomiskt är det inte bra. Vi riskerar att få en gökunge som tar stora resurser från välfärden, säger han.
Förnyalunds företrädare var bedrövade. Men de tror att det fortfarande kan finnas möjligheter att stoppa spårvägen.
– Det är inte uteslutet. Vi har inte gett upp utan får diskutera hur vi går vidare, säger Anne Landin.
– Det här var det mest oansvariga beslutet man kunde fatta. Vi har inte sett underlaget. Det är synd om Lunds skattebetalare, säger hon.

Spårvägen

Spårvägen är tänkt att gå från Lund C till ESS på Brunnshög via sjukhuset, LTH och Ideon.
Den beräknas enligt den senaste kalkylen kosta 776 miljoner kronor att bygga. 30 miljoner av de pengarna har kommunen redan lagt ut.
Staten har nu beslutat att gå in med 298 miljoner kronor via de så kallade stadsmiljöavtalen. Kommunen hoppas kunna få in mer medfinansiering, men annars får kommunen stå för resten av summan.
Region Skåne ska köpa in spårvagnarna och bekosta spårvagnsdepån, som beräknas kosta 290 miljoner kronor.
Gå till toppen