Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

”Inga belägg för att minska risken för typ 1-diabetes genom förändrad kost”

Ställ dina frågor till Helena Larsson, överläkare på Skånes universitetssjukhus, som forskar och leder flera studier om typ 1 diabetes.

Helena Larsson, överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Martina Glimberg: Välkomna till chatten med Helena Larsson, diabetesforskare i Malmö. Hon även är överläkare i pediatrik och leder diabetesteamet vid Skånes universitetssjukhus. Ställ era frågor här om typ 1-diabetes, om vård av barn med diabetes och om de senaste rönen från diabetesforskningen.

Cissi: Hej! Min dotter har nyligen fått konstaterat typ 1 Diabetes , hon är 24 år , jag undrar om traumatiska upplevelser skulle kunna framkalla detta.

Helena Larsson: Hej!
Det har diskuterats om traumatiska upplevelser och stress kan trigga igång en autoimmunitet mot betacellerna och senare typ 1 diabetes, men det finns ännu inga bevis. I studien ABIS, som leds av Johnny Ludvigsson i Linköping har man funnit ett visst samband. Men det krävs ytterligare analyser, från andra studier (som till exempel DiPiS och TEDDY) för att bekräfta denna typ av samband. Vi har analyer på gång.
Hälsningar Helena

Anna Karin: Nu börjar rapporter komma in om att ketogen kost (typ Paleo och LCHF) gjort att nydebuterade typ 1-barn kunnat ha goda värden utan insulin och om all den förenklad vardag det har inneburit. FInns det funderingar på att forska på detta? Det är ju tusentals typ 2 som redan lever som friska.

Helena Larsson: När man har typ 1 diabetes har man en total brist på insulin. Kroppen behöver kolhydrater, som inte kan tas upp utan insulin. Insulinet ser också till så att man inte helt ohämmat bildar ketoner, vilka i för stor mängd gör att blodet blir surt. Ketogen kost till någon med typ 1 diabetes, framför allt ett barn, ger en mycket hög risk för ketoacidos, syraförgiftning, vilket är ett direkt lisvhotande tillstånd. Därmed är det absolut inget man ska testa om man har diabetes eller, än värre, på ett barn med diabetes. Vi har redan sett fall med ketocidos, syraförgiftning, just pga kolhydratfri kost men hoppas slippa se fler sådana. Vid typ 2 diabetes har personen en del insulin, vilket gör att risken för syraförgiftning inte alls är lika hög.

 

Ida K: Pågår det några studier om varför man får typ 1 i vuxen ålder. Alla studier verkar bara gälla barn. Hur många % av de som får typ 1 är över 25 år gamla? Över ca 40 år gamla?

Helena Larsson: Hej!
Vi följer i våra studier DiPiS och TEDDY barn upp till 15 års ålder, men kommer att följa upp personer . Man kan gå med autoimmunitet mot sina betaceller länge innan man utvecklar typ 1 diabetes. Därmed kan personer som utvecklar typ 1 diabetes i vuxen ålder ha fått sin autoimmunitet när de var barn eller tonåringar.
I studien TrialNet, som är en multicenterstudie där vi är med som ett "site" i Malmö (resten av siten är i USA, ett antal länder i Europa och i Australien), följer vi både vuxna och barn med autoantikroppar. I denna studie kan man vara med som vuxen om man har en mamma, pappa, ett syskon eller ett barn med typ 1 diabetes. Inom studien finns även preventionsstudier. Kontakta oss gärna om du vill vara med.

Maria : Jag hade graviditetsdiabetes, är risken högre för att mitt barn kan få typ 1 diabetes?

Helena Larsson: Hej! Vi har inte hittat att det ger någon väsentligt ökad risk. Däremot har vi en rätt hög risk att utveckla typ 1 diabetes i Sverige generellt. Vänliga hälsningar Helena

 

Stefan: Diabetiker typ 1 sedan -91. Hur vanligt är det med ledvärk? Har lättare artros och artrit i fingrar och fötter bl a. Blev utan reumatolog när Helsingborg drog in alla privatpraktiserande. Har använt lite olika insulin över åren. Numera är det Humalog och Tresiba som jag tar. Vad kan man göra?

Helena Larsson: Hej Stefan!
Du bör prata med din diabetesläkare om detta. Ledsjukdomar är också till viss del autoimmuna (som typ 1 diabetes), och därmed kan det vara ett samband.
Hälsningar Helena

Stefan Wallin: Hej Helena! Har ni studerat sambandet mellan väldigt friska barn i förskoleåldern där immunförsvaret inte får något att kämpa emot utan tar då en intern kamp mot kroppens insulinproduktion i stället? Kan framtidens vaccin eventuellt vara ett immunförsvarstriggande medel?

Helena Larsson: Hej
I våra studier TEDDY och DiPiS studerar vi just samband mellan olika händelser under uppväxten och att barnet får autoantikroppar och senare typ 1 diabetes. I dessa studier plockar vi in information om infektioner under barnaåren. Det du beskriver finns som en teori, och jag tror att studierna kommer att kunna svara på din fråga. Man kan tänka sig att ett barn som inte får sitt immunförsvar stimulerat tillräckligt mycket under det första året, kanske svarar "fel" på en vanlig infektion lite senare.

11:10, 21 December 2015

 

Orolig mamma: Dotter 6 år och är med i Teddy-studien. Nyligen taget blodprov visar på celiaki. Hur mycket större är risken att hon utvecklar diabetes? Vilka symptom ska vi uppmärksamma?

Helena Larsson: Hej! Ditt barn är med i TEDDY och har en något ökad risk att få diabetes (det har alla barn som är med i TEDDY). Att ditt barn blivit testat för celiaki och fått denna diagnos ger egentligen inte någon ökad risk från tidigare. Det som ger en ytterligare ökad risk är om vi upptäcker att ditt barn har utvecklat diabetsautoantikroppar. Detta får du i så fall reda på. Prata gärna med din TEDDYsköterska om detta och om din oro. Vänliga hälsningar Helena

 

Bertil Nilsson Trelleborg: Hej...Jag är 89 år och väger 77 kg. För c:a 7 år sedan fick jag diabetes 2 och blev ordinerad insulin. Mitt HbA1c är mellan 7-8.Är detta värde lagom , eller ? Är för övrigt frisk. Med v.hälsn.och önskan om en god och avkopplande helg. Bertil Nilsson.

Helena Larsson: Hej Bertil,
Jag är barnläkare och har främst hand om typ 1 patienter. Vi vill att våra patienter ska ha ett HbA1c på 52 mmol/mol eller lägre (6% eller lägre). Men jag tycker att du ska tala med din läkare om detta, du kan ha ett lite högre mål. Hoppas du får en fin jul! Vänliga hälsningar Helena

 

Nisse på hörnet: Hej, Min fråga är hur illa är light produkter för en person med diabetes? Jag hör olika saker från olika håll, vissa menar det är värre än sockerprodukter, andra menar de är ofarliga.

Helena Larsson: Hej! Har man typ 1 diabetes är det betydligt mycket bättre att dricka lightläsk, som inte höjer blodsockret, än vanlig läsk (fast bäst är förstås vatten). Men en del lightprodukter heter så för att de innehåller mindre fett, men istället mycket socker. Detta får man ha koll på. Vi har en dietist kopplad till diabetesteamet som kan svara på många sådana frågor.

 

Anders: Hur långt har stamcellsforskningen kommit?

Helena Larsson: Hej!
Stamcellsforskningen har gjort ett flertal genombrott senaste tiden och jag hoppas verkligen att de som idag lever med typ 1 diabetes kommer att bli botade i framtiden, kanske genom just denna typ av behandling.
Vänliga hälsningar Helena

 

Lisa S: Läste en forskningsrapport om det troliga sambandet mellan benskörhet och intag av mejeriprodukter. Sverige o finland har ju det största intaget av mejeriprodukter. Kan det finnas ett samband med diabetes typ 1 i dessa länder som kan ha någonting med det att göra?

Helena Larsson: Hej! Mjölk har varit en sak som undersökts i tidigare studier. I Finland gjorde man en studie där man testade om mjölkfri kost till småbarn kunde förhindra att ett barn utvecklade autoantikroppar och senare typ 1 diabetes, men det visade sig inte fungera. Jag rekommenderar inte att man tar bort mjölk ur kosten, då det i nuläget inte finns några belägg för detta, och då mejeriprodukter är en stor kalkkälla. Skelettet behöver kalk. Vänliga hälsningar Helena

 

Pernilla: Teorin kring att trauma kan vara orsak till diabetes typ I är något jag själv tror starkt på. Är själv diabetiker och mitt trauma innebar att jag strax efter födsel fick genomgå en större operation (ej diabetesrelaterad dock) vilket var en himla tuff start på livet. En kompis till mig är tvilling och födseln var dramatisk och stressande då det krävdes akut kejsarsnitt och hon klarade sig bara precis. -Finns det mer forskning kring teorin?

Helena Larsson: Hej
Denna forskning är pågående i både DiPiS- och TEDDY-studierna och jag hoppas att vi kan svara på denna fråga om npgot eller några år. //Helena

 

Abbe: Kan man bli av med diabetes helt i hållet. Tänkte på den japanska nobelpristagarens metod mot sjukdomar.

Helena Larsson: Hej
Vid typ 1 diabetes har man brist på insulin. Om vi kan ersätta de insulinprodicerande cellerna med nya, fungerande (t ex gjorda från stamceller) och kan skydda dessa från att brytas ner av immunförsvaret så kan man bli frisk. Detta hoppas jag kommer att kunna ske inom en överskådlig framtid - forskningen tartid, men spännande genombrott sker. //Helena

 

Moutasem Habal: Hejsan! Jag håller på med ett gymnasiearbete om diabetes och behöver gärna svar på ett par frågor som berör diabetes. 1- Hur kan en bra kost minska risker för diabetes? 2- Vilka behandlingsmetoder finns det ? (förutom motion) 3- Hur reagerar en diabetikers kropp, om diabetikern missköter kosten?

Helena Larsson: Hej!
Vi har inga belägg ännu att man kan minska risken för typ 1 diabetes genom att förändra kosten. Däremot kan typ 2 diabetes till viss den förebyggas genom bra kostvanor och motion. Typ 1 diabetes behandlas med insulin, det är det som kroppen har blist på och därför måste det tillföras. Vid typ 2 diabetes kan det ibland räcka med motion och kost, ibland behövs tabletter eller annan medicinering och ibland insulin. På fråga 3 beror det på vilken typ av diabetes du har. Vid typ 1 diabetes är det viktigaste att du ger tillräcklig mängd insulin till det du äter, och att du undviker alltför snabba kolhydrater ofta. Vid typ 2 diabetes är kosten än viktigare. Om du vill veta mer inför ditt gymnasiearbete kan du kontakta mig. Vänliga hälsningar Helena

 

Mary: Hej! Hur ställer du dig till lchf-förespråkarnas påståenden att kolhydratfri kost är det rätta för vuxna och barn med diabetes typ 1?

Helena Larsson: Hej!
Har man typ 1 diabetes är det direkt livshotande att köra LCHF. Kroppen behöver kolhydrater och insulin. LCHF-kost medför, för en person med typ 1 diabetes, en klart ökad risk för det livshotande tillståndet syraförgiftning - ketoadicos - då man får alltför mycket ketoner i blodet.

 

Gun Lindqvist: Vid måltidsinsulin är min fråga !? Kan man ge insulinet efter barnet har ätit den planerade måltiden istället för före måltiden. Måltiden blir ju inte alltid så stor som barnet trodde och önskade. Med andra ord insulindosen blir optimalt rätt doserad? Tack !

Helena Larsson: Hej
Efterosom insulinerna inte är tillräckligt snabba, så fungerar de bäst om man ger dem före måltiden. Det blir en topp i blodsocker om man ger insulinet efter maten. Du beskriver ett dilemma som många föräldrar till små barn med typ 1 diabetes har. En möjlighet i vissa fall kan vara att ge halva dosen innan mat och halva efter mat, eller en extra dos efter mat om barnet ätit mer än man planerat för. Dock medför det ett extra stick om man har pennor, vilket kan vara besvärligt. Med pump är just detta lite lättare då det inte innebär extra stick. Men - för bäst effekt ska insulinet ges före måltid.

 

Anna Ekström: Hej! Har en dotter på 7 år med diabetes 1. Undrar hur betydelsefull kosten är. Ska man t ex undvika godis och sötsaker, äta fullkornsprodukter och tänka långsamma kolhydrater? Får ofta höra att hon ska fortsätta leva som vanligt. Mvh Anna

Helena Larsson: Hej! Det viktigaste är att ge rätt dos insulin till de kolhydrater man äter. Dock kan det vara svårt att få rätt på det om det är väldigt snabba kolhydrater, eller väldigt stora mängder, i kosten. Jag brukar säga till mina patienter att försöka äta bra mat - långsamma kolhydrater - till vardags. Men när det bjuds på tårta på kalas ska man kunna äta det:)

Liselott: Väldigt bra artikel som belyser även föräldrarnas oro och sjuklighet. Att bagatellisera diabetes gagnar ingen! Det finns en ökad risk, framför allt för tjejer med diabetes att drabbas av ätstörning. Hur samarbetar ni med barnpsykiatrin under behandling av ätstörningen?

Helena Larsson: Hej! Ja, ätstörningar är vanliga och finns även hos tjejer med typ 1 diabetes. Vi har psykolog i teamet, men när det behövs arbetar vi tillsammans med barnpsykiatrin.

 

Johan: Vad vi har fått höra vet man väldigt lite om varför barn från typ 1. Men hur långt har man kommit? Vilka orsaker har ni kunnat utesluta? Vilka är de mest intressanta hypoteserna?

Helena Larsson: Hej! Fortfarande vet vi inte vad som triggar igång immunförsvaret att angripa betacellerna, men det arbetas febrilt på att försöka ta reda på det. I våra studier DiPiS och TEDDY följer vi barn med genetisk risk för diabetes, och hoppas hitta de faktorer som triggar. Det finns teorier om virus, kost, stress mm. Men det kanske inte heller bara är en enda orsak utan en följd av händelser. Dock vet ve betydligt mycket mer idag än för 5 år sedan om hur det ser ut när barn får autoantikroppar och senare typ 1 diabetes, så jag tror att vi kommer att hitta i alla fall en del av svaren inom kort.

 

mormor: Hej varför får ett litet barn diabetes? Med vänlig hälsning Mormor

Helena Larsson: Hej! Det är just den gåtan vi försöker svara på med våra studier. Varför börjar immunförsvaret angripa de celler som gör insulin istället för att bara koncentrera sig på att bekämpa virus och bakterier?

 

Snorpan: Min fungering är .. kan det vara så att man i tonåren behöver mer insulin än tidigare under en period pga av ökade hormorer i kroppen? Tycker att min 13 snart 14 åring har ökat sina insulindoser kraftigt men har ändå svårt att hålla sina värden på en bra nivå.

Helena Larsson: Hej. Ja, i tonåren när pubertetshormoner och tillväxthormon är höga behöver man mycket mer insulin.

 

Dia 1: Vården blir sämre, hur kan ketoacidos uppkomma på sjukhuset på grund av att läkare inte är vakna eller har kompetens Vad händer i hjärnan, varför forskas det inte mer om vad som händer i hjärnan.Olika centra stängs av eller blir diffusa. Sambandet mellan socker och hjärna, finns det inga andra ämnen

Helena Larsson: Hej! Det är tråkigt att höra att du upplever vården som sämre. Vi försöker ha en god tillgänglighet och en så bra vård som möjligt för våra patienter. Att ketoadicos kan uppkomma vid vård på sjukhus ska inte behöva förekomma, men eftersom jag inte har bakgrunden till detta kan jag inte uttala mig om orsaken.

 

Ylva: Lever med man med DM typ 1. Vad tycker du om lågkolhydratkost då insulindosering blir svårare ju mer kolhydrater man äter och det dessutom är svårare att häva hypoglykemier om man har tagit mycket insulin? Om blodfetterna förhöjs, vad är värst, högt HbA1C eller höga blodfetter? Tack för svar. Ylva

Helena Larsson: Hej! Vid typ 1 diabetes ska man inte äta lågkolhydratkost LCHF eller dylikt), men det är samtidigt lättare att reglera sin diabetes om man undviker mycket snabba kolhydrater. Lågkolhydratkost ger risk för syraförgiftning, ketoacidos, när man har typ 1 diabetes. Långsamma bra kolhydrater i kosten är att rekommendera.
Det är viktigt att ge rätt mängd insulin till den mängd kolhydrater man äter. Din man kan säkert få hjälp av sin dietist i diabetesteamet för att på bästa sätt kunna räkna ut vilken dos han behöver till en viss mängd kolhydrater.
Det är mycket viktigt att ha ett så bra HbA1c som möligt, men man får inte undvika kolhydrater helt när man har typ 1 då det kan ge risk för det mycket allvarliga tillståndet syraförgiftning.

 

Anna: Har nyligen fått reda på att jag har typ2 diabetes. Blivit ordinerad metformin. Som jag upplever det flukturerar värdet under dygnet. När mitt sockervärde höjs blir jag"trögtänkt" stressad och irritabel. Hör detta till bilden?

Helena Larsson: Hej! Detta tycker jag att du ska diskutera med din läkare - det finns olika alternativ till medicinering vid typ 2 diabetes. Vänliga hälsningar Helena

 

Malmömamma: Hejsan, min sons pappa fick typ-1 diabetes när han var 20, läkarna tror att det förmodligen var i samband med en infektion och att sjukdomen låg latent(?). Jag undrar nu hur stor risken är för vår son att drabbas av diabetes, hur ser ärftligheten ut både för typ-1 men också för typ-2? Tack för svar!

Helena Larsson: Hej. Med en pappa som har typ 1 diabetes har din son en ca 6-8 % risk att utveckla sjukdomen (mot ca 1 % hos befolkningen i Sverige). Om du vill veta mer om risken eller följa upp din son kan han delta i vår studie TrialNet, där han kan screenas för autoantikroppar en gång om året. För mer info ring 040-391915 eller maila hanna.skarstrand@med.lu.se eller barbro.gustavsson@med.lu.se

 

Örjan Hejdegran: Varför används benämningen "sockersjuka" inte längre? Vore det inte bättre med ett ord som de flesta lekmän kan begripa, istället för något som antagligen kommer från latin?

Helena Larsson: Hej! Sockersjuka leder till att man tror att det är socker som gör en sjuk, vilket är fel. Dessutom klumpar man där ihop typ 1 och typ 2 diabetes. Typ 1 diabetes beror på att en autoimmun process har slagit ut de celler som gör insulin. Insulin behövs för att socker och andra kolhydrater ska kunna tas upp i kosten. Utan insulin kan man inte överleva. Vid typ 1 kan man äta socker, men måste ge sig själv insulin i rätt dos för att ta upp det.

 

Mimmi: Jag har en son på tio år med diabetes typ 1. I flera år har vi nu hört att diabetesgåtan kommer vara löst inom loppet av ca tio år. Alltså att man ska kunna bota sjukdomen. Vad tror du om chanserna för detta?

Helena Larsson: Hoppas att jag inte är en av dem som lovat för mycket:) När vi vet vad som sätter igång den autoimmuna processen kan vi kanske förhindra att den startar - och då förhindra diabetes. Samtidigt forskas det mycket på stamceller och på att försöka hindra immunförsvaret att bryta ner resterande beta-celler. Detta kan på sikt förhoppningsvis medföra att man kan bota typ 1. Men - all forskning tar tid!

 

Martina Glimberg: Vi avslutar nu chatten med Helena Larsson. Det har varit ett stort intresse. Tack för alla era frågor.

 

Gå till toppen