Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

För dem är det gamla tryggt, snyggt – och modernt

Att titta bakåt kan vara att blicka framåt. Det menar Kamila Weremko och Maria Pihlblad som återskapar både kläder och miljöer i äldre stil.

Egentligen delar de två varken riktigt stil eller ord för det de arbetar med. Maria Pihlblad beskriver sig som vintagefantast. Kamila Weremko pratar snarare om en klassisk stil.
Maria Pihlblad och Kamila Weremko har steg för steg utvecklat en retrostil på både kläder och inredning i sin butik. De ser det inte som att de jobbar med tider som har varit, utan att ett äldre synsätt på kläder behövs för framtiden.Bild: Julia Lindemalm
Tillsammans driver de Flique i Underjorden – två klädbutiker i en – vid Davidshallstorg i Malmö. Det som förenar dem är kärleken till välskräddade kläder, och tanken att kläderna var bättre förr.
– När jag öppnade butiken för sex år sedan var det för att sälja kvinnliga kläder. Jag tänkte inte så mycket på att de dessutom var retroinspirerade, berättar Kamila Weremko.
Det är skönt att kunna omge sig med välkända ting och dofter. Det ger en känsla av en orubblig trygghet, även om jag som vuxen är smärtsamt medveten om att inget är för evigt.
Kort därpå flyttade Maria Pihlblad till kvarteret. Hon ville också starta eget, och sälja kläder som var ekologiskt och socialt hållbart tillverkade.
– Men det räcker ju inte för att locka kunder. Ett plagg måste främst vara vackert och sitta bra.
Sådana plagg hittade hon i Kamilas butik Flique och snart flyttade Maria in med sin butiksdel Underjorden.
"Vi hämtar från gamla tiders kunskap för att skapa ett hållbart samhälle", säger Kamila Weremko. Hon är uppvuxen med att tillverka saker själv och laga hellre än att kasta.Bild: Julia Lindemalm
Stegvis har deras retrostil växt fram och de har bland annat arrangerat fester med teman som ”En kväll i Paris” och ”Kafferep”, och stajlat modeller till invigningen av musikalen "Top Hat" på Malmö Opera.
Kläderna de säljer är nytillverkade med inspiration från 1930–1960-talet. Butiken är inredd i en äldre stil, med möbler bland annat från Maria Pihlblads mormor och morfars hus i Helsingborg. Där finns även festskor, en kristallkrona och porslinsfiguriner efter mormodern och hennes systrar.
Jag behöver ha det hemtrevligt och ordnat omkring mig eftersom jag egentligen är ganska stökig. Men det betyder inte att jag vill sjunka ner i en öronlappsfåtölj och stanna där.
Maria Pihlblad talar om morföräldrarnas hem som en sagovärld.
– Om man ska borra lite djupare i det här med att gilla gamla saker så handlar det nog till viss del om trygghet. Det fanns handbroderade kuddar och man gjorde mycket själv, från marmelad till juldekorationer. Det är skönt att kunna omge sig med välkända ting och dofter. Det ger en känsla av en orubblig trygghet, även om jag som vuxen är smärtsamt medveten om att inget är för evigt.
Skyltdockans skor är inte till salu, de har tillhört Maria Pihlblads mormor.Bild: Julia Lindemalm
Maria Pihlblad menar att miljön de har byggt upp får henne som kreativ person att jobba mer fritt.
– Jag behöver ha det hemtrevligt och ordnat omkring mig eftersom jag egentligen är ganska stökig. Men det betyder inte att jag vill sjunka ner i en öronlappsfåtölj och stanna där.
Vi hämtar från gamla tiders kunskap för att skapa ett hållbart samhälle.
Det finns de som tror att hon och Kamila Weremko vill kopiera tider som flytt. Själva menar de att de jobbar med nutiden och att framtiden för kläder finns i klädindustrins historia.
Båda två återkommer ständigt till hur kläderna var bättre förr. Tygerna var av högre kvalitet, plaggen tillverkades lokalt och syddes så att de både satt snyggare och höll längre. Det var också vanligare att få kläder uppsydda.
Maria Pihlblad och Kamila Weremko använder olika ord för vad de arbetar med, men de förenas i en kärlek till välskräddade kläder av äldre snitt och idén att kläder gjordes bättre förr.Bild: Julia Lindemalm
Kamila Weremko och Maria Pihlblad menar att en nostalgisk syn kan bidra till att göra klädtillverkning mer miljövänlig. Tillbakablicken visar hur det gick till innan kläder blev något som massproduceras billigt i länder långt bort.
I sitt eget nya klädmärke har de lagt till extra sömsmån i kläderna för att de lätt ska kunna göras om och användas länge – precis som förr.
– Vi hämtar från gamla tiders kunskap för att skapa ett hållbart samhälle, säger Kamila Weremko, som är uppvuxen i Polen och har med sig hemifrån att göra saker själv och hellre laga trasiga plagg än att kasta dem.
I dag ses det i stället som en frihet att inte behöva klä upp sig utan kunna gå på stan i joggingbyxor. Men jag förstår faktiskt inte varför man ska klä sig så tråkigt.
Hon säger att förr räknade den som köpte ett plagg med att det skulle hålla i många år och användas av flera.
– Det synsättet finns det inte mycket kvar av i västvärlden, säger Maria Pihlblad och pratar om hur Malmö för bara femtio år sedan var en stad där det vimlade av både klädtillverkning och modehus.
Porslinsfigurinen är en av flera klenoder från Maria Pihlblads släkt.Bild: Julia Lindemalm
Hon tycker att människor var mer välklädda förr.
– Det berodde nog mycket på att folk flyttade till städerna och ville visa att de inte jobbade på en åker: ”Titta, jag har rena vita handskar och hatt”. De hade något att bevisa. I dag ses det i stället som en frihet att inte behöva klä upp sig utan kunna gå på stan i joggingbyxor. Men jag förstår faktiskt inte varför man ska klä sig så tråkigt, säger Maria Pihlblad.
Hon tycker i stället intresset för vintage ger frihet.
– Jag kan välja mellan en massa vackra sätt att klä mig och samtidigt vara ganska fri från det nutida modets snäva blick.

Nostalgiska soldater blev sjuka

Ordet nostalgi kommer från två grekiska ord; nostos, hemkomst och algos, smärta. Synonymer är längtan tillbaka, trånsjuka och hemlängtan. Nationalencyklopedin förklarar nostalgi som en vemodig men njutningsfylld längtan hem eller tillbaka till något som har gått förlorat, inte minst en längtan till vissa miljöer.
Men betydelsen av ordet nostalgi har glidit sedan det uppkom. Begreppet tros ha myntats av läkare i slutet av 1600-talet som beskrivning av det tillstånd som kunde drabba soldater som tvingades ligga ute i fält. Det hände nämligen att unga soldater blev svårt sjuka efter att de mist hoppet om att någonsin få komma hem igen. De fick symptom som sömnproblem, ätstörningar och apati. En del blev så dåliga att de dog. Enda boten var att soldaten fick åka hem. I dag hade det i stället troligtvis beskrivits som att de drabbats av posttraumatisk stress.
Källa: NE, Wikipedia.
Gå till toppen