Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mats Skogkär: Höjd skatt kan bli dyr affär

Från årsskiftet lär Sverige ha världens högsta marginalskatt.
"Äntligen!", kan den politiska vänsterflygel där varje obeskattad inkomstkrona är en potentiell stöld från politikerna utbrista.
Orsaken till höjningen är att jobbskatteavdraget fasas ut för dem med inkomster över 50 000 kronor i månaden. Den högsta nivån på inkomstskatten blir därmed 60 procent, en höjning med 3 procentenheter.
Höjningen drabbar med andra ord ingen fattig. Eller så gör den det. Om skatteintäkterna inte ökar utan minskar.
Enligt näringslivets tankesmedja Timbro är detta just vad som väntar. Istället för de 2,7 miljarder kronor i ökade skatteintäkter regeringen räknar med kommer statens skatteintäkter att minska med 2–4 miljarder.
Beräkningarna kan naturligtvis avfärdas som en partsinlaga, Timbro har en politisk agenda.
Finansminister Magdalena Andersson (S) säger i Dagens Nyheter att hon inte tror att det är jobbskatteavdrag som gör att den med miljoninkomster "går till jobbet på morgonen".
Det har hon säkert rätt i. Men det är inte riktigt det kritiken handlar om, utan om att de som får höjd skatt ändrar sitt beteende. De fortsätter att gå till jobbet, men tillbringar sannolikt mindre tid där. Då får staten också in mindre skatteintäkter.
Detta är ingen udda tanke. Värnskatten, en höjning av den statliga inkomstskatten med 5 procentenheter för ganska breda inkomstgrupper, har kritiserats av samma skäl.
Den statliga långtidsutredningen 2011 kom fram till att ett avskaffande av värnskatten skulle leda till "oförändrade eller ökade skatteintäkter". En liknande slutsats drog den danske nationalekonomen Peter Birch Sørensen år 2010 i en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.
Symbolpolitik driven av avundsjuka är en form av samhälleligt självskadebeteende.
Gå till toppen