I dag anses det ibland bättre att se framåt än bakåt.

– Att vara nostalgisk kan ha en lite negativ klang. Men nostalgin är väldigt meningsfull för oss människor, säger Per Johnsson, lektor i psykologi vid Lunds universitet.

– Vi behöver titta tillbaka och se både det negativa och positiva som har varit. Det positiva kan glädja oss och få det att kännas bra i själen, och det negativa behöver vi för att lära oss.

Han beskriver det som att vi lever i en ”gillande”-tid, med hänvisning till sociala medier bland annat, men att vi som människor behöver vara bekanta med hela vårt spektrum av känslor, från glädje och lycka, till ledsenhet, ilska och skam. Det är bra för oss att komma ihåg alltihop, inte bara det bra, och inte heller bara det dåliga.

De som mår bäst när de summerar det som varit är de som kan få ihop de olika delarna i sitt liv, både de positiva och de negativa. Det behöver inte handla om en hel livstid utan kan lika gärna vara en period i livet.

– Det handlar om att ha integrerat sina rädslor och ledsamheter och fått dem på plats. När personen ser tillbaka kan det då bli en positiv känsla även om saker har varit svåra. Känslan kan bli ”jag klarade det”. Man överdriver då alltså inte det positiva, utan det blir mer ”jag fixade allt det här trots allt”. Då kan man se det som att man har varit med om mer positivt än negativt.

Att blicka bakåt är också viktigt för att ta lärdom av det som har hänt, både i våra egna liv och i samhället.

Men den som ser bakåt behöver tänka på att vi har åldrats, har andra erfarenheter och befinner oss i en annan position nu än i den händelse vi blickar tillbaka på.

– Vi kan tänka ”tänk om jag hade kunnat njuta då, när det var så bra” eller ”tänk om jag hade sagt till den där personen att 'jag älskar dig', tänk hur allt hade blivit annorlunda”, trots att vi inte vet om den personen hade varit trevlig att leva med.

Att vi tänker så trots att vi inte vet hur det hade blivit, kan ha att göra med att det ändå är något positivt vi tänker tillbaka på. Det är bra att ha positiva upplevelser med sig, även om det bara är ”det kunde ha blivit något”. När vi summerar så ska det kännas mer positivt än negativt, säger Per Johnson.

För att inte idealisera för mycket är det bra att krasst tänka kring hur till exempel den där personen verkligen hade varit att leva med, i vardagen.

Vi romantiserar lätt flydda tider, även om det var tufft då. Varför gör vi så?

– Det finns flera psykologiska funktioner med det. Vi behöver titta på vår egen historia, när du till exempel ser din farmors och mormors historia får du en känsla av kontinuitet, att saker och ting hänger ihop. Du känner att du är född i ett sammanhang. Sedan kan det vara så att vi vill att de ska ha levt ett bra liv. Därför romantiserar vi i stället för att tänka på att hur de fick slita i en kall ladugård och mjölka klockan fyra på morgonen eller att det blev missväxt.

Det finns entendens att nostalgin ökar i samhället i oroliga tider, när vi behöver något tryggt att hålla fast vid. Det kan vara att klä sig på gammaldags vis, ha fester på vissa teman och väcka liv i danser från förr.

– Det beror nog till viss del på att det ger en god känsla, musiken ger en klang i vårt system, den kan väcka minnen. Nu finns det en del unga som romantiserar 1970-talet till exempel, men jag som levde då kan ju säga att det också fanns en massa skit, som Vietnamkriget. Men visst kan man väl få drömma sig bort en kväll till hur man tror att det var då. För en kortare stund går det bra, men det finns också avarter av nostalgi.

Hur då?

– Som nyligen när det var nazister i Lund. Det samhällsskick de tror på har vi ju redan provat. Men det de håller på med är också en form av nostalgi, de tror att det skulle ge en bättre värld och göra dem lyckliga, och så finns det inte tillräckligt med människor omkring dem i deras vardag som ifrågasätter dem. IS är ett annat exempel på sådant, de vill tillbaka till ett levnadssätt som egentligen aldrig har funnits.

I Per Johnssons arbete är det självklart att tänka kring nostalgi.

– Tillbakablickande är en ständig sak för alla som sysslar med psykoterapi och psykisk ohälsa. Hur vi minns vår tillvaro, barndom, historia och vår släkts historia, det påverkar oss.