Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Analys: Fortsatt höga ambitioner – till ett lägre pris

Tycker du att det är trångt på dina barns förskola? Då ska du veta att Lundabarnen har 40 procent mer plats än snittet i landet. Eller anser du att hemtjänsten är snålt tilltagen? Då kan det vara bra att veta att brukarna i Helsingborg bara får en tredjedel så mycket tid.

Bild: Albin Brönmark (arkiv)
Lunds kommuns ekonomi är satt under press. Inte minst har förändringarna i det kommunala utjämningssystemet drabbat Lund hårt – kommunen förlorar närmare 150 miljoner kronor varje år sedan det nya systemet sjösatts.
En konsultutredning i våras visade dessutom att kommunens kostnader ökar betydligt snabbare än intäkterna. Skatten skulle behöva höjas med mer än tre kronor per hundralapp fram till år 2028 om det fortsätter som nu. Samtidigt växer Lunds befolkning så det knakar och mängder med investeringar måste göras de kommande åren, framför allt i nya skolor och förskolor.
Det tuffa ekonomiska läget orsakar naturligtvis huvudbry både hos tjänstemän och politiker. Något måste göras.
Läs också Så tycker politikerna
Tittar man på vilka kostnader som Lund har framträder en bild av en kommun med en högre ambitionsnivå än många andra.
Jämfört med något som kallas standardkostnad, och som är framtaget av SKL (Sveriges kommuner och landsting), är Lunds kommun kostnader mer än tio procent högre än vad man hade kunnat förvänta sig. Sammanlagt handlar det om att kommunen spenderar ett par hundra miljoner kronor mer än förväntat på äldreomsorg, skola, förskola och individ- och familjeomsorg – varje år!
Tjänstemännen på kommunkontoret har börjat titta närmare på vad de höga kostnaderna beror på – och om mer resurser verkligen leder till bättre kvalitet. Tanken med utredningen är att identifiera effektiva verksamheter som lyckas bättre än andra, både i Lunds kommun och i andra kommuner, och lära sig från dem.
För det har funnits en bred politisk uppslutning om att Lund ska ha en hög ambitionsnivå. Politikerna har medvetet valt att lägga mer pengar på vissa verksamheter för att höja kvaliteten. Men då bör det naturligtvis också synas i resultaten – annars gör ju inte pengarna nytta.
Djupdyker man i siffrorna som tjänstemännen tagit fram blir det riktigt spännande. När det gäller till exempel skolor och förskolor så äts en stor del av pengarna upp i dyra lokalkostnader. Den genomsnittliga lokalkostnaden för ett förskolebarn i Lunds kommun hamnar på 32 900 kronor om året – nästan dubbelt så mycket som rikssnittets 17 400 kronor. Förklaringen: varje barn har ungefär 40 procent mer plats i en Lundaförskola och lokalerna är dessutom dyrare per kvadratmeter.
Samma sak gäller grundskolorna: mer plats per barn och högre kvadratmeterpris. En anledning är att man missar stordriftsfördelar eftersom skolorna är relativt små. En annan att kommunen har gjort ett politiskt val att ha tillagningskök på många skolor, istället för att skeppa ut mat från stora gemensamma kök.
Ett annat område där Lund utmärker sig är hemtjänsten. Kostnaden för en genomsnittlig Lundabo som har hemtjänst är nästan 330 000 kronor om året. Det är näst högst bland de större städer som tjänstemännen jämför med. Förklaringen ligger framför allt i att Lunds kommun är den kommun som beviljar flest hemtjänsttimmar av alla.
Men trots den höga kostnaden är de Lundabor som har hemtjänst inte överdrivet nöjda, jämfört med andra kommuner. Tvärtom – Lund placerar sig under snittet för större städer. Till exempel får Helsingborg bättre betyg av brukarna själva, trots att hemtjänsten där kostar hälften så mycket per person som har hemtjänst.
Jämför man de båda skånska städerna närmare ser man att Helsingborgs hemtjänst är betydligt dyrare per timme, men att varje brukare bara får en tredjedel så mycket tid som Lundaborna. Tidsåtgången beror till stor del på en politisk prioritering: Lunds kommun har beslutat att hemtjänstpersonal ska laga mat hemma hos de äldre istället för att komma med färdig mat och dessutom hjälpa till med matinköpen. Det tar naturligtvis tid.
Men Lunds kommun har inte högre kostnader än förväntat överallt. Framför allt märker gymnasieskolorna ut sig som billiga, jämfört med standardkostnaden. Lunds gymnasier är stora och därmed mer effektiva. Att Lund har elever med bra förkunskaper och att en stor andel av Lundagymnasisterna läser teoretiska program, som är billigare än praktiska, hjälper också till.
Än så länge har tjänstemännen bara börjat skrapa på ytan för att se vad som döljer sig bakom siffrorna, hur kopplingarna mellan resurser och resultat ser ut och på vilket sätt Lunds kommuns verksamheter kan förändras. Men räkna med att siffrorna snart kommer att börja omsättas i konkreta politiska förslag. Redan nu har besparingarna börjat och ordet "effektiviseringar" kommer att höras allt oftare i Lundapolitiken. För de allra flesta partierna, både till höger och vänster om den politiska mitten, är överens om att Lunds kommun ska fortsätta att ha höga ambitioner, men att man också måste börja rätta mun efter matsäck.

Jämförelser och möjliga förklaringar

Tjänstemännen har jämfört Lunds kostnader med standardkostnader, tittat på verksamhetens resultat för att se kvalitet och börjat identifiera möjliga förklaringar till att Lund skiljer ut sig.
Äldreomsorg: 12,9 procent dyrareFärre lägenheter per boendeenhet i särskilt boendeStörre lägenheter i särskilt boendeBetydligt fler beviljade hemtjänsttimmarStörre tjänsteutbud inom hemtjänstenÖppen förebyggande verksamhet (träffpunkterna) nästan dubbelt så dyrt som snittet
Gymnasieskolan: 12,0 procent billigareStor andel teoretiska programEffektivt lokalutnyttjandeStora skolorFärre lärare per 100 elever än andra kommunerElever med bra förkunskaperHög lärarbehörighet
Förskola: 19,4 procent dyrareDyrare lokalerGenerösa vistelsetider (bland annat att föräldralediga får ha barnen på förskola 25 timmar i veckan istället för lagstadgade 15 timmar)Små barngrupperDubbla organisationer (två barn- och skolförvaltningar)
Grundskola: 13,6 procent dyrareDyrare lokalerSmå skolorDubbla organisationer (två barn- och skolförvaltningar)
Individ- och familjeomsorg: 1,4 procent billigareMöjliga förklaringar ännu inte identifierade
Gå till toppen