Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ensamstående kvinnor med barnlängtan kan slippa åka utomlands

Svenska singelkvinnor kan få möjlighet att skaffa barn genom assisterad befruktning. På onsdagen väntas det nya lagförslaget röstas igenom.

Förslaget las för mer än tjugo år sedan, men först nu ser det ut att bli verklighet. På onsdag väntas riksdagen säga ja till att ensamstående kvinnor får rätt till insemination och provrörsbefruktning.
Föreningen Femmis (Frivilligt ensamstående mammor med inseminering/IVF) har varit delaktig i utredarnas arbete med lagförslaget.
– Främst är vi glada för våra barns skull. Både de barn som redan finns och de som kommer att födas framöver. En ny lag skickar en stark signal om att de är önskade i samhället. Det är ett erkännande för familjeformen. Att en förälder också är en familj, säger föreningens ordförande Sophia Nilsson.
Många av föreningens 700 medlemmar har sökt sig till Danmark eftersom möjligheten saknats i Sverige. I dag är det endast ofrivilligt barnlösa som är gifta eller sambo som erbjuds assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. Den nya lagen gör att ensamstående med barnlängtan slipper åka utomlands. Istället kan de åka till närmaste fertilitetsklinik och ha rätt till behandling på samma ekonomiska och medicinska villkor som par har idag.
Detta är i viss mån ett bevis för att man börjar ifrågasätta kärnfamiljsnormen, menar statsvetaren Helena Tinnerholm Ljungberg, som nyligen doktorerat med en avhandling om svensk reproduktionspolitik.
– Man har varit väldigt mån om att det ska vara tvåsamhet i Sverige. Det här bidrar till att ändra synen på vad som kan vara en familj och sänder en signal om att det kan vara fullt tillräckligt med en förälder, säger hon.
Från politiskt håll har lagändringen stort stöd, endast Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är emot. De tycker inte att samhället ska medverka till att det föds barn som saknar pappor.
I samband med att regeringens förslag presenterades i maj förra året sa justitieminister Morgan Johansson (S):
– Dagens lagstiftning vilar på en gammal syn att man måste vara två för att ha ett barn. Det viktiga är vilken kärlek och omsorg man kan ge barnet.
Förslaget mötte en del kritik. En del landsting har påpekat att det redan idag är långa köer till donation på grund av brist på spermadonatorer. Tunga remissinstanser, däribland Barnombudsmannen, menar att det innebär en extra sårbarhet att växa upp med en förälder och att ensamstående kvinnor därför borde kontrolleras på ett annat sätt än par.
Inför behandling med assisterad befruktning sker redan en prövning där man ser till parets sociala och ekonomiska situation. Någon ytterligare prövning av ensamstående är inte aktuell, enligt förslaget.
En majoritet i socialutskottet röstade ja till regeringens förslag och menar att normer och värderingar om föräldraskap och familj har förändrats och att ensamstående kvinnor därför bör få samma möjligheter som par när det gäller assisterad befruktning.
Lagen väntas träda i kraft i april.

Donator får inte vara anonym

Redan 1992 lades en motion i riksdagen om att tillåta assisterad befruktning åt ensamstående kvinnor.
Enligt förslaget ska ensamstående kvinnor ha samma rätt till assisterad befruktning som gifta par och sambor har, antingen genom insemination eller genom IVF-behandling (provrörsbefruktning).
Till skillnad från i Danmark är anonym sperma- och äggdonation förbjuden. Alla barn som föds till följd av donation i Sverige har rätt att vid myndig ålder få reda på donatorns identitet.
Donatorn har inga skyldigheter gentemot barnet, och heller inga rättigheter.
Gå till toppen