Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Massiv elevökning pressar Malmös skolor

Malmös skolor kan få 43 procent fler elever till 2019. Men det saknas lokaler, lärare och minst 400 miljoner kronor. 

"Om den här kostnadsökningen driver på så går det inte att utesluta någon eller några skatteökningar de kommande åren," säger Anders Rubin.Bild: Albin Brönmark
Malmös skolor står inför en allvarlig kris, varnar grundskoleförvaltningen i ett helt omgjort budgetförslag för 2016.
Där beskrivs hur Malmös grundskolor fram till 2019 kommer att få 8 400 nya elever.
Malmö stad rustade redan för att antalet grundskoleelever skulle öka med 5 700 fram till 2019. Sedan kom flyktingkrisen. Och prognosen skrevs upp till 8 400 nya elever. Av dem börjar 2 640 i år. Ökningen beskrivs som "historisk" i rapporten som också varnar för att förutsättningarna att följa skollagen "kraftigt försvårats".
Det handlar om brist på skollokaler, lärare och pengar.
Behov: Sju nya grundskolor under 2016.
Läge: Bara två blir klara (se fakta).
Lösning: Små klasser kan göras större, särskilt på högstadiet. Kraven sänks så att det till exempel går att bygga och placera paviljonger på förorenad mark.
– Vi kan aldrig tumma på risker som kan vara skadliga för hälsan. Men vi kan sänka ambitionsnivån när det gäller antal kvadratmeter per barn i utemiljö, barn per toalett - sådant man tillfälligt kan acceptera, säger grundskoledirektör Anders Malmquist.
Behov: 3 000 nya pedagoger behöver anställas till 2019.
Läge: Omöjligt, enligt förvaltningen.
Lösning: Att istället rekrytera andra yrkesgrupper, som socionomer och logopeder. Och skapa nya assistenttjänster.
– Detta är jag mest orolig för. Den största utmaning är att hitta rätt människor som kan hjälpa oss att undervisa och ta hand om eleverna. Gör vi inte det hotas kvaliteten och indirekt måluppfyllelsen för eleverna, säger Anders Malmquist.
– Vi diskuterar att anställa akademiker med ämneskunskaper som kan läsa in sista halvan av lärarutbildningen på halvtid, fortsätter han.
– Sådant som förberedelser, närvarokontroll, kontakt med föräldrar och ordning och reda kan ligga på andra än lärarna, säger skolkommunalrådet Anders Rubin (S).
Hittills har åtta av Malmös sjuttio skolor tagit emot nästan alla nyanlända. Nu är tanken att alla skolor ska dela ansvaret. Den så kallade närhetsprincipen luckras upp för nyanlända vilket innebär att elever kan komma att bussas till skolor i andra stadsdelar.
– Vi utesluter inte skolskjutsning även av små barn, men vi är inte där än, säger Anders Malmquist.
Nya skolor, mer personal och särskilt stöd till nyanlända elever kostar pengar.
Behov: Drygt en kvarts miljard kronor per år, varav ungefär hälften så här långt täcks av statsbidrag.
Läge: Malmö behöver få in ungefär hundra miljoner kronor till om året.
Lösning: Malmö stad hoppas på höjda statsbidrag. "Annars blir det antingen nedskärningar eller höjd skatt," säger Anders Rubin (S).
Rapporten bygger på den prognos som Migrationsverket gjorde under flyktingkrisen i höstas. Sedan dess har id- och gränskontroller kraftigt minskat mängden asylsökande, vilket gör beräkningarna osäkra. Framför allt för åren efter 2016.
– Jag ska villigt erkänna att jag var mer orolig för några månader sedan, säger Anders Rubin.
– Då hade vi en flyktinginvandring på tiotusen i veckan. Nu är vi nere på backen och har stabilitet i siffrorna. Det kommer vi att klara, under förutsättning att hela samhället backar upp.

Skolbyggen på väg

I år väntas Stapelbäddsskolan i Västra hamnen och Glasbruksskolan i Limhamn öppna.
Nästa år väntar Gottorpsskolan och Hyllievångsskolan. 2018 öppnar enligt plan Malmö Borgar Young, en högstadieskola intill Borgarskolan. Fler planerade skolor kan tidigareläggas.
Gå till toppen