Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Arbetsbördan för lärarna har ökat

Lärarnas stress minskar inte.
Lärarnas riksförbunds, LR:s, årliga enkät i Lund visar att arbetsbelastningen snarast ökar.
Nu har LR tröttnat. Den här gången har man skickat en begäran till Arbetsmiljöverket om att Lunds kommun skyndsamt ska vidta åtgärder.

Inga överdrivet glada miner. Lärarnas riksförbunds Lena Arnesen och Robert Jivegård presenterar en ny lärarenkät.Bild: Tom Wall
Arbetsmiljöenkäten som gjordes hösten 2015 har just presenterats.
– Vi har gjort enkäten under fem år i rad. Vi har god svarsfrekvens, runt 50 procent, och bedömer resultat som trovärdigt, förklarar Robert Jivegård.
Han och Lena Arnesen, bägge biträdande kommunombud för LR i Lund, slår fast att kommunen har kartlagt problemen väl och att alla parter — skolförvaltningar, politiker, rektorer och lärare — är medvetna om lärarnas höga arbetsbörda.
– Men det stannar där. Insatserna kommer inte. Det saknas kraft och vilja.
Ett positivt resultat i enkäten gäller lönen. De riktade satsningarna från kommunens sida har gjort att 26 procent av de svarande lärarna nu är nöjda med sin lön, en siffra som höjts.
Men för övrigt ser det ganska svart ut.
Lärare på alla nivåer från lågstadiet till gymnasium har fått enkäten. Två tredjedelar av de svarande uppger att deras arbetsbörda har ökat lite eller ökat mycket det senaste året.
68 procent av de svarande (samma siffra som 2011) anser att de inte hinner med sina arbetsuppgifter. 83 procent lider av stress, 59 procent av sömnproblem. Motsvarande siffror 2011 var 77 respektive 54 procent.
Av de lärare som har att rätta nationella prov svarar 76 procent att de tvingas rätta på lov eller helger för att hinna. 40 procent av de svarande som arbetar deltid säger sig göra detta på grund av den höga arbetsbelastningen.
Lena Arnesen och Robert Jivegård beskriver en improduktiv rundgång. Politikerna lägger över ansvaret för åtgärder på skolförvaltningarna. Dessa flyttar över mycket av det på rektorerna, som vänder sig till politikerna för att få större resurser och också tvingas ställa högre krav på lärarna.
Vad bör då göras konkret? De två LR-ombuden, som bägge är skyddsombud på sina respektive Lundaskolor, har en rad förslag:
- Inför central rättning av nationella prov.
- Lätta på kraven att agera mentor, hantera frånvaro, gå rastvakt och medverka vid pedagogiska måltider. Låt lärarna undervisa först och främst.
- Ta in lärarassistenter för uppgifter som inte kräver lärarlegitimation, något som Universitetskanslerämbetet föreslagit.
- Skapa en fast vikariepool, så att inte lärare med kort varsel måste hoppa in för kollegor på "håltimmar" då de behöver förbereda andra lektioner.
- Inrätta "hemklassrum" för läraren och ämnet. Då tvingas läraren inte samla ihop allt sitt material och rusa mellan salar på femminutersraster. Eleverna vill veta var lärarna finns och föredrar den modellen.
- Låt lärarna slippa arbeta i grupp i stressande kontorslandskap.
- Skapa ett introduktionsår på skolorna för nyutbildade och nytillkomna lärare.
– Om lärarnas sjukskrivningar hade gällt kemikalier eller vibrationer i stället för stress skulle man ha tagit tag i dem direkt, säger Robert Jivegård.

Lärarenkäten

Lärarnas riksförbund gör varje år sedan 2011 en enkät bland Lunds grundskole- och gymnasielärare.
Bland annat kartläggs stress, arbetsbörda och synpunkter på lönen.
De höga nivåerna för arbetsbelastning, stress och sömnproblem har legat stilla eller gått upp sedan 2011.
Gå till toppen