Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Ja, jämställdhet är typiskt svenskt. Våga säga det.

Fjolårets stora flyktingström till Sverige fortsätter att avspeglas i opinionen. I en ny mätning från Ipsos/DN (8/2) har invandring och integration seglat upp som den överlägset viktigaste frågan. Den prioriteras nu av 40 procent av väljarna – en uppgång med hela 20 procentenheter sedan i juni.
Flagga för jämställdheten.Bild: Henrik Montgomery
Det är lätt att slentrianmässigt tala om överdrivet fokus på migrationsfrågor, men så som läget ser ut är detta fokus fullt rimligt.
Sverige tog emot över 160 000 asylsökande i fjol. Gränskontrollerna må – åtminstone tillfälligt – ha minskat strömmen av nyanlända till en mer hanterbar nivå. Men de stora utmaningarna har regeringen framför sig. Åtskilligt mer måste göras för att integrera landets nya invånare och det finns stora luckor i den politiska strategin.
Det talas mycket om behovet av jobb och bostäder, på goda grunder, men knappast alls om behovet av en gemensam värdegrund. Den liberala demokratin bygger på värderingar som det inte finns utrymme att kompromissa kring: respekt för lagar, för mänskliga rättigheter, för jämlikhet, för allas rätt att välja sitt liv. Här ingår också jämställdhet mellan kvinnor och män.
Det här gäller alla som bor i landet. Det går inte att välja eller välja bort. Detta är alldeles självklart – men samtidigt en utmaning:
Omkring 70 procent av dem som sökte asyl i Sverige i fjol var män. Av de drygt 35 000 ensamkommande flyktingbarnen var 90 procent pojkar, vilket tidningen uppmärksammade i helgen. Merparten kommer från patriarkala kulturer och väl i Sverige hamnar de i redan mansdominerade miljöer – avfolkningsbygd med ett överskott på lågutbildade unga män.
Det vore naivt att tro att dessa nyanlända män som genom ett trollslag skulle ta till sig de värderingar som är resultatet av en lång kamp för jämställdhet här i Sverige.
Liberala kvinnoförbundet framhåller att jämställdheten måste lyftas i migrationspolitiken. Förbundet vill bland annat att asylsökande ska delta i en obligatorisk introduktionskurs om den liberala demokratin. Tanken är att de sedan ska skriva under ett kontrakt där de förbinder sig att respektera den svenska värdegrunden med demokrati – och jämställdhet.
"Vi måste våga prata om de kulturella skillnaderna. Det är ju självklart att det spelar roll att det kommer så många pojkar", säger Liberala kvinnoförbundets integrationspolitiska talesperson Ulrica Westerlund.
Ja, det är självklart. Och det är viktigt att våga tala tydligt om detta. Många på politisk nivå tycks tro att det skulle gynna främlingsfientliga krafter om de gav sig in i den här diskussionen, men i själva verket är det precis tvärtom. Gemensamt för olika främlingsfientliga grupper är försök att definiera "svenskhet" – utifrån blodsband, tradition eller religion, men alltid i syfte att utesluta personer på etnisk grund.
Varför inte svara med något inkluderande? Något liknande det som Liberala kvinnoförbundet nu föreslår kunde användas för att lyfta och tydliggöra en medborgarskapstanke: svensk är den som accepterar de grundläggande värderingar som samhället bygger på.
Denna tanke är högaktuell.
Oroande vittnesmål hörs från utanförskapsområden om hur självutnämnda väktarråd försöker skrämma kvinnor att leva på visst vis. Här finns inget utrymme för kulturrelativism. I Sverige är kvinnor och män jämställda, här får alla välja sitt liv. Punkt.
Kärnan i detta fångas väl i antologin Islam i Danmark: "Att acceptera reaktionära och undertryckande normer och värderingar, bara för att de kommer från en annan kultur, är absurt."
Boken utkom redan 2002. Frågan är på intet sätt ny. Att den kan vara komplicerad att ta i är inget skäl att låta bli. Beslutsfattarna måste ta ett större grepp om integrationen och säkerställa att den även omfattar grundläggande värderingar.
Så får fler de nycklar de behöver för att komma in i samhället. Så understryks att svenskhet inte handlar om att ha en viss hudton, kultur eller tro.
Väljarna vet vilken som är den viktigaste politiska frågan just nu. Den måste behandlas därefter.
Gå till toppen