Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Tolvårige Malte Aspelund vill att hans prov ska räknas – trots dyslexin

Malte Aspelund i Skanör-Falsterbo vill göra nationella provet i svenska på sina egna villkor.

"Det är väldigt konstigt att jag inte får göra provet som jag alltid gjort och lyssna på texterna", säger Malte Aspelund, som kommer att genomföra nationella provet på sitt eget sätt med hjälp av sin lärare Maria Gustafsson.Bild: Peter Frennesson
Det började med en skoluppgift på temat skriv en insändare. Svenskläraren Maria Gustafsson tipsade eleverna om att skriva om något som gjorde dem arga. För Malte Aspelund var valet enkelt.
– Det är orättvist att vi med dyslexi inte får lyssna på provet och räkna våra resultat som alla andra, säger han.
Malte Aspelund går i årskurs 6 på Skanör–Falsterbo Montessoriskola. För 1,5 år sedan fick han diagnosen dyslexi och har sedan dess rätt att få sina skoluppgifter upplästa.
Nästa vecka ska klassen ha nationella prov i svenska. Precis som vanligt kan Malte Aspelund delta, men eftersom han inte läser texterna själv utan får dem upplästa kommer Skolverket inte att räkna hans resultat.
– Jag kan inte läsa lika bra som andra. Det blir som att ta bort glasögonen på ett barn som har glasögon.
Malte Aspelund skrev sin text, ivrigt påhejad av klasskamrater, lärare och sina föräldrar.
– När vi pratade om nationella proven så kunde jag inte förklara varför det skulle vara så. Jag försökte säga att livet inte alltid är rättvist, men han köpte inte det. Min tolvårig sa "det är orättvist" och så gjorde han något åt det, säger mamma Anna Aspelund.
Malte Aspelund skriver i sin insändare:
"Varför skulle inte vi som har dyslexi och de med andra svårigheter kunna få lyssna på texterna innan vi svarar på frågorna i läsförståelsen. Hur kan det annars vara på lika villkor? Jag kan ju inte läsa som alla de som inte har dyslexi. Det känns orättvist!"
I helgen postade Malte Aspelund inlägget på Skolverkets Facebooksida och fick massivt gensvar med tusentals delningar.
Insändaren avslutas med en vädjan:
"Snälla Skolverket, alla tar in information olika och även om vi lyssnar är det vi som svarar på frågorna. Om ni visste hur det kändes när bokstäverna flyttar sig och raderna hoppar skulle ni aldrig ha bestämt så här."
Från och med årskurs nio har eleverna rätt att få texterna upplästa även under nationella proven. Skolverkets motivering är enligt Maria Gustafsson att fler elever med läs- och skrivsvårigheter har fått sin diagnos i den åldern – och att provet kan vara ett hjälpmedel för att upptäcka problem hos yngre barn.
– Malte är tolv och har redan fått sin diagnos. Skolverket säger att man vill upptäcka diagnoser som redan är upptäckta. Vad är logiken i det? undrar Maria Gustafsson.
– Maltes sätt att lära sig är inte lättare. Det är bara ett annat sätt – ingen räkmacka. Han måste vara på helspänn.
Beslutet om hur delprovet till slut ska genomföras ligger hos den enskilda läraren. Malte Aspelund kommer att få göra provet på sitt eget sätt. Maria Gustafsson läser upp texterna i läsförståelsen så att han kan lyssna och återge, även om resultatet inte kan skickas in till Skolverket.
– Jag kan inte förstå varför hans resultat inte kan räknas. Skolverket utgår inte från barnens bästa i det här fallet, säger Anna Aspelund.
Maria Gustafsson menar att provet inte har någon som helst betydelse för betyget.
– Jag ser och jobbar med mina elever varje dag. Betyget handlar inte om några provtillfällen som Skolverket serverar.
Gå till toppen