Sverige

Agrell: Nato enda utvägen

Sverige står inför samma val som under kalla kriget: alliansfrihet eller Natomedlemskap.
Lundaprofessorn Wilhelm Agrell ser dock en stor skillnad mellan då och nu:
– På 1940-talet gav vårt starka försvar handlingsfrihet. Idag står Sverige svagt. Det kommer att tvinga oss in i Nato.

"Med en obefintlig egen försvarsförmåga kommer Sverige till slut att tvingas in i Nato", säger professor Wilhelm Agrell.Bild: Mårten Svemark
Wilhelm Agrell har just gett ut "Det säkra landet", en ny bok om Sveriges militära förmåga. I boken skildrar han hur Sveriges säkerhetspolitik alltid varit i otakt med tiden.
Sverige överraskades av första världskriget, hade en nästan obefintlig beredskap när andra världskriget bröt ut och har i princip avskaffat vår försvarsförmåga när hotbilden i vår omvärld nu har ökat betydligt.
"Den internationella utvecklingen har tagit en helt annan vändning än vad de säkerhetspolitiska bedömningarna utgått från", skriver Agrell i sin bok.
– Försvaret har blivit en expeditionär förmåga för att hantera kriser långt bortom Sveriges horisont, säger Wilhelm Agrell.
Enligt honom avskaffades det svenska totalförsvaret någon gång kring 2004-05. Det insatsförsvar som skulle ersätta invasionsförsvaret blev en halvmesyr. Därefter bantades det bantade försvaret ännu mer.
Nedskärningarna byggde på 1989 års världsbild, en föreställning om att Sverige aldrig mer blir militärt hotat i en värld där konflikten mellan öst och väst är avslutad för alltid.
Den verkligheten kom att förändras snabbare än de svenska försvarspolitikernas verklighetsuppfattning.
– Sedan 2004 har systemet repellerat alla varningssignaler med bortförklaringar, bagatelliseringar och politiserade analyser, säger Wilhelm Agrell.
Enligt honom bagatelliserades de ryska utrikespolitiska ambitionerna under 2008 års Georgienkrig, effekterna av den arabiska våren tonades ner 2011, hotet från jihadistresenärer ansågs länge bara komma från ett fåtal unga män.
– Först 2014 kom en omsvängning med Ukrainakriget och Rysslands annektering av Krim. Det är en radikal omsvängning som inneburit ett drastiskt brott i vår bild av omvärlden.
– Sverige har vänt 180 grader i tolkningen av situationen i Ryssland, i Östersjöområdet och hela Europa. Det går inte längre att bagatellisera, bortförklara och trycka undan varningssignaler, säger Agrell.
Enligt honom är arméchefen Anders Brännströms uttalande om att Sverige om några år kan vara i krig ett intressant exempel på en självklarhet som ingen vågade säga för bara något år sedan.
– Sverige har idag inte ens en plan för hur landet ska försvaras. Det tomrummet placerar oss i ett mer utsatt läge än när vi på 1940-talet hade en nationell debatt om att eventuellt gå med i Nato.
– Idag står vi utanför Nato. Dessutom saknar vi egen försvarsförmåga. Samtidigt driver regeringen en linje där vi hela tiden kommer närmare Nato utan att nå ända fram.
Har Sverige nått en punkt där vi till slut inte kan avstå Natointräde?
– Vi är faktiskt ganska nära den punkten.
På 1990-talet ledde riksbanksbeslutet om 500 procents ränta Sverige in i EU. Kan en liknande händelse leda oss in i Nato?
– Ja, det kan bli en allvarlig säkerhetspolitisk kris som berör Estland, Lettland eller Litauen. I så fall blir det uppenbart för alla att det finns ett varseblivet hot mot Sverige.
Vad tycker du själv: bör Sverige gå med i Nato?
– Ska Sverige vara med i Nato ska vi gå med tillsammans med Finland. Geografin talar för det.
Gå till toppen