Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Himma

Krukväxterna i fönsterkarmen talar om vem du är

Vad har du på fönsterbrädan hemma och varför? Våra krukväxter berättar mer om oss än vad vi kanske tänker på. Och inte sällan bär de på en alldeles egen historia.

När etnologistudenten Sandra Neergaard-Petersen skulle skriva c-uppsats blev det om något som hon själv har tänkt mycket på: vårt förhållande till krukväxter, och vad det säger om oss och vår tid.
Etnologistudenten Sandra Neergaard-Petersen började intressera sig mer för sina krukväxter när hon började plugga. Omsorgen om växterna blev ett sätt att fly böckerna: "Men jag har läst att växter också kan vara bra för ens studier."Bild: Julia Lindemalm
De två fönstren i hennes lägenhet på ett rum och kök är fyllda med välmående krukväxter. Där finns bland annat pelargoner och en vinröd palettblad som hon har fått av sin mormor Anna-Lisa. I uppsatsen tackar hon sin mormor för både sticklingar och "gröna gener".
– Jag har även börjat intervjua min farmor om hennes växter. Då sipprar det ut en massa andra historier, växter kan bära på många historier eftersom de kan ha hängt med länge.
Det blir ett slags stilleben som visar att här bor det folk som vill visa att de är kulturpersoner.
Farmodern har till exempel en novemberkaktus som hon har ärvt av sin mamma. Sandra Neergaard-Petersen fick i sin tur ett skott.
– Det skottet bär på så mycket symbolik.
Läs mer: Jenny Eriksson: När vänskapen förgrenar sig.
Många av växterna i hennes egna fönster kommer från äldre personer som hon träffade när hon var timvikarie i hemtjänsten. Då fick hon höra att det betyder otur att fråga om man får ta ett skott.
– "Jag hörde inte det där" sa en kvinna när jag frågade, berättar hon.
Sandra Neergaard-Petersen har skrivit en c-uppsats i etnologi med namnet "Plastblommor, torra blad och crazy plant ladies".Bild: Julia Lindemalm
I hemtjänsten cyklade hon mycket och såg många fönster längs vägen.
– Många av dem liknade varandra, med pelargoner i patinerade krukor, en jordglob och en mässingsljusstake. Det blir ett slags stilleben som visar att här bor det folk som vill visa att de är kulturpersoner.
Även hos de hon besökte i hemtjänsten fanns ofta pelargoner, men då buskiga, frodiga sorter som också sa något om sina ägare: Med välskötta växter kan man visa att här bor en ordentlig och omsorgsfull person.
Sandra Neergaard-Petersen är utbildad journalist men började studera etnologi eftersom hon vill jobba på museum.
– Jag har länge varit intresserad av föremål och deras historia.
Det finns krukväxter som bär på status, som fjädersparris, dadelpalm och rumsgran. De är nästan som historiska föremål.
Hon har haft krukväxter sedan hon flyttade hemifrån men det var först för några år sedan hon började intressera sig för dem.
I uppsatsen beskriver hon hur hon såg filmen om socialisten Rosa Luxemburg. I en scen syns hennes skrivbord med krukväxter bland böcker och papper. Sandra Neergaard-Petersen såg det som en idealbild för ett intellektuellt hem och använde den i inredningen av sitt eget.
I sin uppsats undersöker hon hur vi genom våra val av krukväxter försöker visa vilka vi är och vilka vi inte vill vara – precis som med annan inredning. Växterna kan visa en strävan efter att vara en person med god smak och vara en klassmarkör.
– Det finns krukväxter som bär på status, som fjädersparris, dadelpalm och rumsgran. De är nästan som historiska föremål, säger Sandra Neergaard-Petersen.
Sandra Neergaard-Petersen skriver om hur vi visar vilka vi är genom vilka krukväxter vi väljer eller inte väljer. Olika växter och hur vi visar upp dem har olika status.Bild: Julia Lindemalm
Hon pratar om hur det tidigare var fult att ha terrakottakrukor med vita kalkmärken på, men att sådana numera är trendiga.
– Det är status att inte ha ytterkruka. I inredningstidningar kan man läsa hur man får rätt patina på krukan. Det som förr ansågs smutsigt är nu det fina.
En kvinna som intervjuas i uppsatsen uttrycker att det också är viktigt att ha lagom många växter, så att man inte blir som en 'crazy cat woman' fast med 'för många' växter.
En kvinna som intervjuas i uppsatsen uttrycker att det också är viktigt att ha lagom många växter, så att man inte blir som en "crazy cat woman" fast med "för många" växter. Trots att hennes krukväxter är välskötta och hennes hem prydligt har den intervjuade kvinnans vänner sagt åt henne att inte skaffa fler sticklingar.
Å andra sidan är det inte heller status att inte kunna hålla sina växter vid liv, framför allt inte som kvinna. En av de intervjuade har plastblommor i stället för levande växter och berättar att hon ser det som ett misslyckande.
Studier i etnologi handlar mycket om att titta på de vardagsföremål vi omger oss med och vad de säger om tiden vi lever i eller har levt. När Sandra Neergaard-Petersen skulle skriva uppsats insåg hon att krukväxter är ett sådant vardagsföremål.Bild: Julia Lindemalm
Det finns bara lite forskning kring vårt förhållande till krukväxter. Men i några av få vetenskapliga texter i ämnet beskrivs det hur vi genom att titta på vilka krukväxter vi har och har haft kan se till exempel ekonomiska förändringar i samhället.
När krukväxterna kom in i borgerliga svenska hem i mitten av 1800-talet var de dyra statusmarkörer, skriver etnologen Clas Bergvall i sin avhandling. Han menar att krukväxter sedan blivit ett så vardagligt föremål att de inte längre uttrycker klass.
– Men det håller jag inte med om, säger Sandra Neergaard-Petersen.
Klassperspektivet är hennes huvudsakliga intresse. Hon tror att även om många hem numera har krukväxter visar vi fortfarande något om vår klass genom vilka växter vi väljer. Den som anser sig ha god smak visar gärna upp den.
I dagens Sverige är det status att ha gröna fingrar på samma vis som att göra långkok eller baka bröd.
– Det är ett sätt att visa att man tid och råd.
Gå till toppen