Sverige

Möjligt lagbrott att inte räkna provresultat

Skolverkets regel att inte låta barn med dyslexi tillgodoräkna sig sina resultat i nationella provet kan vara ett lagbrott. Nu vill Malmö mot diskriminering lyfta Malte Aspelunds fall.

12-åriga Malte Aspelund har diagnosen dyslexi, och har rätt att få alla uppgifter upplästa för sig när det är dags för prov.
 Men inte när det gäller nationella prov.Bild: Peter Frennesson
Förra veckan veckan berättade Sydsvenskan om Malte Aspelunds kamp för att få göra nationella provet i svenska på sina egna villkor. I veckan ska svenska sjätteklassare göra delprovet i läsförståelse, men eftersom tolvåringen har diagnosen dyslexi och får provet uppläst vill Skolverket inte räkna hans resultat.
Läs mer:Tolvårige Malte Aspelund vill att hans prov ska räknas – trots dyslexin
Lagstiftningen om bristande tillgänglighet kom 1 januari 2015 (se faktaruta) och är med ett knappt år på nacken relativt oprövad. Juristen Johanna Ingemarsson tror emellertid att det hade varit möjligt att pröva fallet tidigare mot lagen om indirekt diskriminering.
– Det är kanske inte själva provresultatet som är huvudfrågan utan barnets känsla av obehag och tillkortakommande som är diskriminering.
– Det här är ett beslut som drabbar barn med diagnoser.
Läs mer:Skolverket: "Provet mäter förmågan att läsa med flyt"
Skolverkets motivering till regeln är att provet ska testa elevernas färdighet i att läsa flytande och att barn som får övningar upplästa snarare prövar sin hörförståelse. En ytterligare orsak är att man genom provet vill fånga upp barn med läs- och skrivsvårigheter på ett tidigt stadium.
Malmö mot diskriminering kan inte se att det finns något berättigat syfte i Skolverkets resonemang.
Johanna Ingemarsson menar också att Skolverket hade vunnit på att låta barn med läs- och skrivsvårigheter få provet uppläst och sedan mäta deras resultat mot andras för att få en mer övergripande bild av elevernas kunskapsnivåer.
– Man missar möjligheten att se hur grupperna utvecklas när alla barn klumpas ihop. Barn med dyslexi kontra andra elever.
Alternativet för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska få räkna sina resultat är att barnet läser själv men får längre tid på sig att utföra provet alternativt får material med förstorad text.
– Att sätta ett barn framför en förstorad text men inte låta det använda sina vanliga hjälpmedel är bristande tillgänglighet. Resonerar man på samma sätt om ett barn med kraftig synnedsättning ska göra provet? säger Karin Henrikz, en av organisationens andra jurister.
Eftersom lagen är relativt ny saknas fortfarande praxis på området. Men juristerna har sett en stadig ökning av anmälningar det senaste året.
Malmö mot diskriminering prövar i nuläget ett antal ärenden mot den nya lagen och Johanna Ingemarsson menar att trenden att fler anmäler i sig är positiv.
– Det ger oss möjlighet att pröva fler områden inom skolvärlden och arbetslivet. Och vi behöver lyfta fler fall. Man märker också stora kunskapsluckor kring diskrimineringslagen när man är ute och informerar. Både på skolorna och bland föräldrar.
För att Malmö mot diskriminering ska kunna driva ett mål som rör skolan är det elevens vårdnadshavare som måste initiera processen. Att vinna ett mål kan gynna många.
– Det kan finnas många barn därute som kan behöva det här stödet.

Lagen om bristande tillgänglighet

Betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga åtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.
Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan komma att särskilt missgynna personer inom samma kategorier som ovan.
Gå till toppen