Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Miljoner kycklingar och hönor kastas

Varje år avlivas mer än fem miljoner tuppkycklingar och kastas. Nästan två miljoner hönor som slutat värpa går samma öde till mötes. Det konstaterar Jordbruksverket i en ny rapport om matsvinnet i den svenska äggindustrin.

Efter ungefär 70 veckor har en värphöna gjort sitt i äggfabriken. Trots att den då går utmärkt att äta förvandlas var tredje värphöna till avfall, biobränsle eller djurfoder.Bild: Valentin Ogneov
Svenska folket älskar ägg. Varje år äter vi mer än tvåhundra ägg per person, en siffra som har varit stabil i årtionden.
För att producera dessa ägg behövs 7,5 miljoner värphöns, varav de flesta måste bytas ut under ett år eftersom deras produktiva livstid är kort.
För att fylla kläckeriernas vakanser måste tio miljoner kycklingar produceras. Hälften av de nyckläckta kycklingarna är nämligen tuppar. Eftersom de inte kan lägga ägg sorteras de ut, avlivas med koldioxid och skickas som avfall till destruktionsföretaget Konvex AB i Karlskoga.
Även värphönorna avlivas sedan de passerat sin mest produktiva ålder. Två av tre värphönor går till slakt. Resten, totalt 1,8 miljoner hönor, avlivas och förvandlas till avfall, biobränsle eller minkfoder – trots att de skulle gå alldeles utmärkt att äta.
Vad beror svinnet på?
Om man ska slakta en höna måste man ha ett slakteri inom räckhåll. Det finns bara två slakterier i Sverige som tar emot värphöns: i Vara och Åsljunga. Djurskyddsregler begränsar transporttiden. Ingen lastbil norr om Mälardalen kan nå fram till slakteriet i tid, konstaterar Jordbruksverket.
Hur kan man minska svinnet bland värphönsen?
Genom att låta dem värpa under längre tid, anser utredarna. Då skulle man inte behöva avliva och ersätta lika många hönor under ett år. Å andra sidan skulle produktiviteten minska, eftersom en åldrande höna värper färre ägg.
Hur kan man använda de ratade tuppkycklingarna som livsmedel?
Genom att föda upp dem. Men detta tar längre tid, eftersom matfåglar och värphöns har avlats fram för att få helt olika egenskaper. Matfågeln ska växa fort, och en slaktkyckling är färdig på fem veckor. Att föda upp en tuppkyckling av värphönstyp till samma vikt skulle ta arton veckor. Inte lönsamt, anser branschen.
Visserligen pågår forskning för att ta fram metoder att könssortera äggen redan innan kläckningen, men den har ännu inte resulterat i någon användbar metod, konstaterar Jordbruksverket.
Därmed återstår ingen ekonomiskt lönsam åtgärd mot problemet, att två miljoner friska hönor och fem miljoner dagsgamla kycklingar förvandlas till något annat än livsmedel.
Gå till toppen