Google Chrome
Firefox
Läs också Unika siffror: Svårare för flyktingar att få jobb i Malmö
162 877 personer sökte asyl i Sverige förra året. För dem som får stanna börjar sedan vägen in i samhället. Men den kan bli lång. Det tar mellan 3 och 7 år för hälften av männen att få jobb. Samma siffra för flyktingkvinnorna är 9 och 11 år. I Malmö tar det ännu längre tid.
Varför är det så?
Varför är det så?
Vi valde ut tre klasser som läste sfi, svenska för invandare, för fem år sedan i Malmö och Helsingborg och letade upp eleverna.
Under några dagar ska vi berätta hur det gick för dem. Få veta vilka problem som har funnits. Och, framförallt, låta dem ge sina bästa råd till hur integrationen kan förbättras.
Vi har träffat Nawres Jabbar som startade egen affär för att överleva.
Läs också Tretton timmars jobb om dagen räcker inte
Vi har ätit lunch med Perihan Bayati för att höra hur hon lyckades lämna Mosippan och få en lägenhet och varför hon, efter 13 år i Sverige, ännu studerar.
Vi har mött en ung man från Syrien som kom hit för fyra år sedan och köpte sig ett nytt namn - allt för att få bättre möjligheter.
Malmö, 2011, möjligheternas stad
I sfi-lokalerna vid Komvux Södervärn i Malmö läser två klasser svenska. Alla eleverna har kommit till Sverige för att starta nya liv. Några för att de har flytt från sina hemländer, andra för att de träffat sitt livs kärlek eller för att de ska studera eller jobba.
– Jag hade hört att Sverige var det bästa landet i världen med sin demokrati, säger Ahmed Khudeidah Qojy, som kommer från Duhuk i norra Irak.
Många har ett gemensamt mål. Att lära sig svenska så snabbt som möjligt för att kunna få jobb eller vidareutbilda sig. De styrande politikerna ger gott hopp. Inför valet 2010 har Socialdemokraterna förkunnat att Malmö är möjligheternas stad och att de måste ta tillvara flyktingarnas utbildningar.
"Allt annat är ett oacceptabelt slöseri med mänskliga resurser och en förlust för hela Malmö", står det i valmanifestet.
Malmö, 2016, mitt i flyktingkrisen
Fem år har gått när vi på Sydsvenskan plockar fram klasslistorna från sfi igen. Då har 163 000 flyktingar kommit till Sverige det senaste året. För många av dem börjar nu vägen in i samhället. Och vem kan berätta om den bättre än de som en gång satt i skolbänken. Vi söker upp dem och elever från ytterligare en klass. Hur gick det? Vilka var svårigheterna? Och vilka råd har de att ge?
De har nu varit i Sverige i mellan 5 och 13 år. De flesta är ännu skrivna på adresser i Malmö. Några vi får tag på har fått fasta jobb. Men de flesta inte. De berättar hur svårt det har varit och hur de sökt jobb efter jobb utan att få respons.
Ahmed Khudeidah Qujy hade med sig en utbildning i hotell och turism men är arbetslös och har nu börjat studera igen på komvux. För att dra in lite pengar till familjen har han hjälpt till på sin brors pizzeria.
– Jag hade aldrig bakat pizza förut, men det är svårt att hitta andra jobb, säger han.
Medelinkomsten 2014 för eleverna i sfi-klasserna var 72 651 kronor. Det motsvarar en månadslön på 6054 kronor.
Bara 31 av eleverna tjänade mer än 100 000 kronor.
En tredjedel av eleverna i klasserna hade ingen inkomst alls.
– Aj fan, det var lägre än jag hade väntat mig, säger Yerk Liveröd, sfi-rektor på Komvux Södervärn.
Statistik från SCB visar att det tar mellan 3 och 7 år innan hälften av männen som kommit till Sverige har jobb.
För kvinnor mellan 9 och 11 år.
I Malmö då, där möjligheterna ska finnas? Statistiken har varit svår att hitta. Varken kommunen eller arbetsförmedlingen hade siffrorna.
Sydsvenskan har därför låtit SCB plocka fram siffrorna specifikt för Malmö. Som vi berättade häromdagen visar de att möjligheterna här är mycket sämre än i övriga riket.
Av dem som kom för tio år sedan hade bara 36 procent jobb 2014.
Av de flyktingar som kom för fem år sedan hade 18 procent ett arbete.
För varje år sedan 1997 har färre flyktingar fått jobb.
I somras dömde Riksrevisionen ut Sveriges etablering av nyanlända. Insatserna är inte "tillräckligt effektiva" skriver de i en rapport efter att ha granskat hela systemet.
Den nya etableringsreformen som kom 2010, för att förbättra hanteringen av nyanlända, har inte hjälpt, skriver Riksrevisionen. De brister som fanns före reformen kvarstår.
Till exempel skulle den öka chanserna för kvinnor att få jobb, men så har inte skett.
Istället pekar revisionen på allvarliga brister när det gäller statens insatser för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Folk får inte jobb snabbare.
*
Med reformen fick Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret från kommunerna för etableringen.
Etableringsprogrammet varar i två år. Under den tiden får den som har kommit som flykting ersättning om den deltar i sfi och samhällsorientering. Men bara knappt var tredje person som lämnande etableringsuppdraget 2014 arbetade eller studerade 90 dagar efteråt.
Vid senaste årsskiftet var 53000 personer inskrivna i etableringsprogrammet. Antalet väntas öka under 2016.
*
Zelalem Masresha Mitku var bilmekaniker i Etiopien. Han gifte sig med en kvinna i Sverige och klarade målmedvetet sfi på nio månader med siktet inställt på att börja jobba och tjäna pengar. I dag är han nöjd med ett arbete på hotell som städare, men har ännu inte fått något fast jobb.
– Det finns jobb - om man tar vad som helst. När du kommer hit kan du inte välja vilket jobb du vill ha, säger han.
Andra söker sig nya vägar. Abdallahia Alyahya kom från Palestina år 2003. För fyra år sedan beslöt han sig för att lämna Sverige och flytta till Danmark. Han tyckte inte att han hade någon chans i Malmö.
– Flyktingar ska inte få välja var de vill bo. Migrationsverket och staten borde placera flyktingar över hela Sverige. Jag ångrar att jag inte flyttade till en liten ort i norra Sverige. Där hade jag kunnat studera, arbeta och lära mig svenska. I en stad som Malmö behöver man knappt lära sig språket. Man klarar sig i affären och på sjukhuset med sitt modersmål, säger Abdallahia Alyahya.
En annan som flyttat härifrån är Manal Adnan Alawad, palestinier från Irak som numera bor i Växjö.
– Växjö är jättebra. I Malmö behöver man aldrig lära sig svenska. Kliver man på bussen pratar chauffören arabiska, samma på vårdcentralen eller i affären, säger han.
Ghada Khalil är palestinier från Libanon. Hon ville utbilda sig till barnskötare men hennes sfi-studier drog ut på tiden när hon fick barn, var mammaledig och tog hand om en sjuk släkting under några år.
Däremot var hon däremot fast besluten om att fortsätta när allt blev lugnare. Och strax före jul blev hon klar med sfi. Det var en speciell känsla. För det är först nu hon känner att hon klarar sig i Sverige. Åtta år tog det.
– Ja, detta året. Det var först detta året som jag känner att jag är aktiv i svenska samhället och kan klara mig på svenska. Det känns mycket bra.
Anledningarna till den misslyckade etableringen är flera, enligt Riksrevisionen. Få jobb för lågutbildade, bostadsbrist, dåliga ekonomiska möjligheter att studera och långa väntetider på att få uppehållstillstånd, är några av dem.
I dag skriver Migrationsverket på sin hemsida att det "går inte att säga" hur lång tid det kommer att ta att få sin ansökan om uppehållstillstånd prövad. Just nu står 150 000 ärenden på kö.
Flera av dem vi har mött under de senaste veckorna talar också om nyanlända som inte vill jobba och som hellre vill leva på bidrag.
– Man kommer inte hit och knackar på dörren och får allt. Den bilden måste man visa för dem som kommer. För det är många som tar det för givet. Du måste vara realistisk, kungens plats är tyvärr upptagen, säger Daniel Pop, civilingenjör från Rumänien som idag bosatt sig i Staffanstorp.
*
Sedan i höstas har insatser genomförts på arbetsförmedlingen och i kommunerna för att kunna ta emot alla flyktingar.
Tidigare svenskundervisning, redan på anläggningsboendena, är ett exempel. Snabbspår till vissa yrken en annan. Eller att kunna fylla i sitt cv på sitt eget språk på nätet redan innan man träffar en arbetsförmedlare.
Frågan är om åtgärderna räcker.
På en konferens i Malmö i slutet av januari stod nyanländas framtid i fokus. På plats fanns Erik Nilsson, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet. Han upprepade flera gånger att det finns jobb, men att de arbetslösa inte har kvalifikationerna för dem.
Behövs specifika åtgärder i Skåne?
– Jag skulle vilja säga så här. Jag tror att man behöver göra en regional analys. Det finns ett behov av arbetskraft i Skåne. Så det förefaller som att kommuner, Arbetsförmedlingen och företagen behöver prata sig samman. Vilket arbetskraftbehov har vi här regionalt? Och sedan får man sätta insatser under etableringstiden som leder till yrkena.
Fotnot: Siffrorna i jobbstatistiken gäller nyanlända vilket omfattar flyktingar, skyddsbehövande och människor som kommit hit av synnerligen ömmande omständigheter.
Processen i fyra steg för vuxna flyktingar och skyddsbehövande
1. Asylsökande, flyktingen bor i eget boende eller anläggningsboende.
2. Nyanländ, har fått uppehållstillstånd, tas emot av en kommun.
3. Mottagen i en kommun. En etableringsplan tas fram där det ingår sfi och samhällsundervisning. Etableringsersättning utgår under två års etableringstid.
4. Jobb- och utvecklingsgarantin kan ge aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning i 450 dagar. Därefter hänvisas till socialbidrag.
Den som flyttar hit för kärlek, jobb eller studier, har inte rätt till ersättning från staten.
Tre sfi-klasser
Vi valde ut tre klasser som läste sfi för fem år sedan. Två klasser läste i Malmö. En klass läste i Helsingborg.
Antal elever: 115
Antal kvinnor: 73
Antal män: 42
Medelinkomst, 2014: 73 000 kr.
Så många tjänade över 100 000 kr: 31 Bor/är skrivna: 4 bor i villa, 3 i radhus. Resten bor i lägenhet.
Åldrar: 23-69 år.
52 elever har velat bli intervjuade. 29 av dem har i dag arbete på restaurang, byggbolag, fabrik, städbolag, lager, hemtjänst, förskola, telefonbolag, fotvård, livsmedelsaffär och jobbar som datatekniker, softwareingenjör, nagelterapeut, webbkonsult, arkitekt, behandlingsassistent, torghandlare och har uppdrag som god man.
Så gjorde vi ”Vägen in”
162 877 personer sökte asyl i Sverige förra året. För dem som får stanna börjar sedan vägen in i samhället. Men den kan bli lång. Varför? Vi valde tre klasser som läste sfi för fem år sedan och letade upp eleverna. De lär veta, tänkte vi. Två klasser i Malmö, en klass i Helsingborg.
Antal elever: 115
Antal kvinnor: 73
Antal män: 42
Medelinkomst, 2014: 73 000 kr.
Så många tjänade över 100 000 kr: 31
Bor/är skrivna: 4 bor i villa, 3 i radhus. Resten bor i lägenhet.
Åldrar: 23-69 år.
52 elever har velat bli intervjuade. 29 av dem har i dag arbete på restaurang, byggbolag, fabrik, städbolag, lager, hemtjänst, förskola, telefonbolag, fotvård, livsmedelsaffär och jobbar som datatekniker, softwareingenjör, nagelterapeut, webbkonsult, arkitekt, behandlingsassistent, torghandlare och har uppdrag som god man.