Omkring 2 800 personer sökte asyl i Sverige under februari. Lugnet före anstormningen? Det kan vara så med tanke på utvecklingen i södra Europa.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har över 131 000 flyktingar rest över Medelhavet till Europa hittills i år. Det kan jämföras med 147 000 under första halvåret i fjol. För de allra flesta blir Grekland första ankomstland. Där växer nu flyktinglägren sedan Österrike och flera andra länder längs den så kallade Balkanrutten beslutat om kvoter för hur många som släpps in per dag. Och enligt Makedoniens president Gjorge Ivanov blir det totalstopp när Österrike har nått sitt på förhand fastslagna tak för antalet asylsökande i år.

Som UNHCR påpekar riskerar läget att utvecklas till en "självframkallad humanitär kris" i Europa. Desperationen är redan tydlig. Under de senaste dagarna har det vid minst två tillfällen riktats tårgas mot protesterande flyktingar, dels vid den makedonska gränsen, dels i Calais där tusentals människor bor i läger i väntan på att kunna ta sig till Storbritannien.

Under onsdagen väntas EU-kommissionen lägga fram ett förslag om ett särskilt stödprogram motsvarande 6,5 miljarder kronor i humanitärt bistånd till främst Grekland under en treårsperiod. Samtidigt pågår intensiva förhandlingar för att få Turkiet att bromsa flödet av flyktingar över Medelhavet.

Siktet är inställt på en uppgörelse vid toppmötet i Bryssel på måndag med deltagare från samtliga EU-länder och Turkiet. Turkiet ska lockas med en nystart för sina förhandlingar om EU-medlemskap. Tyskland och Nederländerna försöker också få unionsländer att åta sig att ta emot asylsökande som befinner sig i Turkiet.

Tyvärr finns ganska litet hopp om att EU-ledarna lyckas enas om något hållbart sätt att hantera krisen. Så länge medlemsländerna inte kan komma överens om jämnare fördelning av de asylsökande inom unionen är det upplagt för fortsatta provisoriska lösningar med läger och stängda gränser.

Justitieminister Morgan Johansson (S) säger till tidningen att nedgången av flyktingar som söker sig till Sverige inte är nog för att regeringen ska våga lätta på gränskontrollerna – vilket Öresundsintegrationen skulle behöva.

"Vi ser framför oss ett år som kan bli väl så svårt ur flyktinghänseende som förra året."

Migrationsverket står för sin del fast vid prognosen om upp till 140 000 asylsökande under 2016. Blir det så många kan det inte uteslutas att den flyktingpolitiska linjen måste skärpas ytterligare. Det skulle leda till slitningar i regeringen – de gröna har redan förklarat att gränsen är nådd för vad de kan acceptera. Ställs läget på sin spets får statsminister Stefan Löfven (S) inte tveka att ombilda regeringen. Politiken måste i första hand se till Sveriges – inte Miljöpartiets – intressen.

Men att Sverige skapar sig förutsättningar att hantera läget gör förstås inte situationen ett dugg mindre tröstlös för dem som möts av stängda gränser och växande flyktingläger.