Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Därför väljer tjejer bort idrotten i tonåren

Killarna tar över idrottsanläggningarna i ännu högre grad än tidigare. En stor andel tjejer väljer bort idrotten i tonåren.

Utspelet kommer från Karin Book, lektor i idrottsvetenskap på Malmö högskola som studerat ungdomars vanor i tio år.
– Idrotten ses inte som en social arena där man träffar vänner och umgås. Det betyder att idrotten prioriteras bort till förmån för andra aktivitet eller att man hittar andra sätt och platser att röra sig på, säger hon.
Karin Book har forskat länge inom fältet för rumsliga förutsättningar för idrott och fritid.
– Tjejerna söker en fredad zon, ett socialt rum, och det finns inte alltid i idrottsanläggningarna. Men ridhusen till exempel fyller kanske i högre utsträckning en sådan funktion där det sociala är lika viktigt som att prestera, säger Book.
Läs också "Är det inte en skada, så är det killen som gjort slut.”
Malmö stad har lyssnat och börjat ställa om.
– Det är bara 26 procent tjejer i de idrottsanläggningar som vi ansvarar för, säger Fritidsnämndens ordförande Frida Trollmyr.
Tre av fyra som är berättigade till aktivitetsbidrag i stadens anläggningar är alltså killar.
Dessutom.
Sju av tio kvinnor – eller 69 procent - rör sig på andra anläggningar än idrottsanläggningar. För män är motsvarande siffra 52 procent.
Föreningsidrotten har det svårare och svårare att dra till sig tjejerna.
Men statistiken blir bättre ju äldre vi blir.
– En RF-undersökning från 2011 visar att från 20-årsåldern motionerar kvinnor regelbundet i minst lika stor omfattning som män.
– Tar du sedan den ålderskategori som närmar sig pensionsåldern är det, enligt undersökningen, 55 procent av kvinnorna som är aktiva i motsvarande grad, och bara 40 procent av männen.
Pojkarna dominerar men gubbarna blir sittande.
Mönstret är tydligt.
När Malmö stad fördelade 350 miljoner extra inom förvaltningarna i förra veckan hamnade endast 2,5 miljoner av dessa i kultur- och fritidssektorn. Bara en halv miljon blev idrottens.
– Senaste verksamhetsåret lämnade vi tillbaka åtta miljoner kronor av de kring 70 miljoner kronor som vi budgeterat till aktivitetsbidrag, säger Trollmyr.
Ungefär 90 miljoner kronor kostar nolltaxan, det som gör att klubbarna kan ha sin ungdomsverksamhet utan att betala planhyror.
Klubbarna i Malmö visar inte tillräckligt nytänk.
– Pengarna finns men aktiviteterna ökar inte trots att befolkningen i Malmö ökar, säger Trollmyr.
Ishallar och idrottsplatser tar två tredjedelar av driftskostnaderna, nästan 100 miljoner av de 150 miljoner som Malmös anläggningar kostar att ha igång.
I dessa två typer av verksamheter är 12 av 100 aktiva i ishallarna tjejer, och 15 av 100 aktiva på idrottsplatserna tjejer.
Sporthallen är mest jämlik.
De senaste åren har därför Malmö satsat på många anläggningar för spontanidrott.
Konstgräsytor, utegym och skateparker bland annat.
Men dessa tas snabbt över av killar.
Det är mest fotbollsspelande herrar på konstgräsen utanför föreningstiden. Utegymmen är även manligt dominerade. Samma gäller för skateparkerna.
– Behovet av ytor för spontanidrott är stort. Men det krävs satsningar på ytor som attraherar både kvinnor och män. Ser vi på de små bollplanerna, spontanidrottsplatserna, är det cirka 85 procent av brukarna som är killar, fastslår Karin Book.
Frida Trollmyr menar att Fritidsnämnden i Malmö jobbar konstruktivt för att försöka bryta idrottens invanda könsmönster och känner att man börjar nå ut.
– Vi har olika insatser som jämställdhetsbidrag, satsning på tjejdominerade sporter, spontanaktiviteter och uppsökande verksamhet för att få in tjejer i föreningslivet, exempelvis ”Tjejer i förening” och ”Aktiva tjejer”.
– Utöver det arbetar vi med att skapa trygga och trivsamma anläggningar, inte minst genom att försöka rekrytera fler kvinnliga vaktmästare, säger Frida Trollmyr.
När EU presenterade sin Europabarometer för någon vecka sedan var Malmö sjua på listan. Malmö är klart Sverigebäst att leva i enligt den undersökningen.
– Framför allt är det de offentliga rummen som Malmö får fina poäng för. Cykelstråk, parker, gator och torg, evenemangsområden. Det är gatukontoret som har jobbat bra och dessa rum är viktiga för fysisk aktivitet, säger Karin Book.
Malmö är även Sverigebäst som idrottsstad i de rankingar som görs.
– Fast det handlar främst om den traditionella idrotten. Det är viktigt när vi planerar nytt att vi låter tjejerna ta plats, säger Karin Book.
– Idrotten ses av alltför många inte som en social arena där man träffar vänner och umgås, trots att just detta är ett av idrottens kärnvärden.
Hur kommer man då dit?
– Att se till att föreningsidrotten inte bara är så regel- och tävlingsinriktad. Tänk också utanför föreningsidrottens ramar. Alla måste inte föreningsidrotta. Skapa aktivitetsytor som inte är så traditionella, hitta nya kombinationer av sociala, kulturella och fysiska aktiviteter. Vad är det som är så attraktivt i till exempel köpcentren och hur kan dessa attraktionsvärden lyftas in i idrottsplaneringen. Och kanske viktigast av allt: Bjud in flickorna, och andra grupper som inte tar plats, till dialog, funderar Karin Book.
Gå till toppen