Lone Mogensen, Eva Wallstedt-Paulsson och Barbro Sundnér är ett järngäng som känt varandra sedan 60-talet.

– Jag har försörjt mig på projekt hela mitt liv. Jag har åkt runt i folkparker med levande verkstad och ägnat mig åt folkbildning på olika sätt. När jag ser en möjlighet tar jag den, säger Lone Mogensen som tog initiativet till systugan Ella.

Det började med att hon förstod att de tiggande kvinnor hon mötte på gatan kanske inte själva hade glädje av de pengar hon gav.

– Jag började bjuda på fika på bibblan istället. Två kvinnor blev tre och sedan startade vi en systuga hemma hos mig, berättar Lone Mogensen.

Systugan flyttade till Helgeands församlingshem och sedan årsskiftet lånar ateljén föreningslokalen på Hemgården.

Denna förmiddag är två romska kvinnor på plats tillsammans med de tre "professorerna" som de kallar Lone, Eva och Barbro. Kvinnorna väljer att presentera sig som Nicoleta och Maria men vill inte vara med på bild eller ha med sina riktiga namn i tidningen, av rädsla för trakasserier.

Maria är 39 år och har varit i Lund i ett och ett halvt år, men reser hem med jämna mellanrum till sin man och två barn i Rumänien.

– Jag vill inte sitta på gatan och säga "hej, hej" men jag har svårt att få arbete hemma, säger hon när gruppen pausat för fika.

Systugans eldsjälar och "ellorna", som kvinnorna som lär sig sy kallas, har utvecklat ett gemensamt språk av en blandning av spanska, svenska och teckenspråk.

– Vi kan alla några latinska ord. Jag vet inte om någon annan förstår men språket växer fram genom arbetet. Det här är learning by doing, säger Lone Mogensen.

Eva Wallstedt-Paulsson har arbetat med att sy och Barbro Sundnér är bildkonstnär. De lär kvinnorna att använda symaskiner för att göra tygkassar. Tygerna kommer från Emmaus Lund, och butiken får sedan de färdiga kassarna som de kan sälja.

Målet är att kvinnorna till slut ska kunna ta med sig symaskinerna hem och få hjälp av ett SIDA-nätverk för romska entreprenörer i östeuropeiska länder.

– Nu börjar de se att det finns en framtid i det, säger Lone Mogensen.

Ledartrion hoppas att deras utbildningsverkstad ska bli något permanent och söker pengar från stiftelser för att kunna planera långsiktigt. De pengar som "ellorna" förlorar när de lär sig sy istället för att tigga på gatan bidrar syledarnas vänner och bekanta med.

Under utbildningen och fikan får Nicoleta och Maria en chans att lära sig nya svenska uttryck. "Vad sa du?" är dagens lärdom.

– De sitter ensamma hela dagarna annars. När vi lärde känna dem svarade de bara på tilltal. Nu förstår de att de inte stör när de pratar och kan slappna av och skratta, säger Lone Mogensen.

Utbildningsateljén Ella riktar sig till romska kvinnor som annars får pengar till sitt uppehälle genom att tigga på gatorna. Tanken är att de ska lära sig sy för att i framtiden kunna försörja sig och sina familjer med sömnadsarbete istället, samt sprida kunskapen vidare till andra kvinnor.