Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Engångshandskar slår rekord

Skärpta hygienkrav i allt från sjukvård till sushibarer fick oss att använda 1,5 miljarder handskar av gummi eller plast förra året. Men många sjukhusanställda har fått eksem på händerna.

Din frisör och din tandläkare använder dem. Affärsbiträdet som skär upp ditt smörgåspålägg eller lägger upp din lunchsallad har dem också på sig. Liksom sköterskan på vårdcentralen och personalen i hemtjänsten. Med flera.
Engångshandskarna har blivit ett självklart plagg i det svenska arbetslivet. Sedan 2009 har försäljningen av vanliga (icke kirurgiska) engångshandskar fördubblats, visar siffror från Statistiska centralbyrån.
Under 2015 importerades 1 472 000 000 engångshandskar till Sverige, de flesta från Malaysia. En tredjedel var operationshandskar för sjukvården, resten avsedda för andra ändamål. De användes en gång och slängdes sedan.
Tillsammans blir det mer än sjutusen ton plast och gummi som kastades i soppåsen – i livsmedelsfabriken, sushibutiken, förskolan, hemtjänsten, salladsrestaurangen, charkdisken, frisersalongen, vårdcentralen, operationssalen, tandläkarmottagningen eller något annat ställe. Aldrig har svenska folket tagit på och av handskar så ofta som nu.
Engångshandskens syfte är antingen att skydda händerna eller att hindra spridning av bakterier och andra smittämnen. Strängare krav på hygien inom vård, omsorg, livsmedelshantering och andra områden har drivit fram ökningen.
Vid nyåret införde Socialstyrelsen skärpta regler om grundläggande hygien i vård och omsorg: ”Skyddshandskar ska användas om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett vård- eller omsorgsmoment.”
När jag började som elev för tjugo år sedan var färgerna så starka att man fick skador på huden direkt. Idag är de snällare. Nu använder jag dem mest för att slippa färgfläckar på händerna.
Handskarna ska vara av engångstyp och bytas efter varje moment, står det i bestämmelserna. Det betyder att en vårdanställd kan ta på och av ett femtiotal par handskar under ett arbetspass.
Inom livsmedelshantering är reglerna inte lika strikta. Men den som har sår, plåster eller trasiga nagelband ska använda handskar, som ska bytas lika ofta som man skulle tvätta händerna. ”Livsmedel får inte beröras mer än nödvändigt”, står det Livsmedelsverkets anvisningar. I praktiken betyder det ett par handskar för varje betjäning.
Frisören Petra Granelli i Malmö har använt handskar i hela sitt yrkesliv – för att skydda händerna mot färg.
– När jag började som elev för tjugo år sedan var färgerna så starka att man fick skador på huden direkt. Idag är de snällare. Nu använder jag dem mest för att slippa färgfläckar på händerna.
Petra Granelli färgar håret på Sandra Schembri.Bild: Peter Frennesson
Länge var plast det dominerande materialet i engångshandskarna. Vinyl eller PVC är ett slitstarkt och beprövat material. Men det avger saltsyra och klorerade kolväten vid förbränning och bryts inte ner i naturen.
Därför har allt fler bytt ut plasthandskarna mot syntetgummi, exempelvis nitril. Det är skonsammare mot miljön, men gummi innehåller fler allergiframkallande ämnen.
Petra Granelli använder vinylhandskar, kollegorna i salongen gummihandskar av nitril.
Ingen av oss har haft besvär med allergi. Men vi har inte handskarna på oss särskilt länge, max en halvtimme i taget.
– Ingen av oss har haft besvär med allergi. Men vi har inte handskarna på oss särskilt länge, max en halvtimme i taget, säger Petra Granelli.
Något krav på innehållsdeklaration av handskarna finns inte. Men de som är lämpade för livsmedel ska märkas med kniv och gaffel.
I Japan förbjöds vinylhandskar inom livsmedelsindustrin år 2000, sedan forskare visat en koppling mellan halterna av mjukgörande ftalater i färdigförpackad mat och användandet av plasthandskar.
Ftalater används som mjukgörare i plast. Det finns gränsvärden för hur mycket ftalater handskar får innehålla.
Användningen av engångshandskar slår rekord. De nya miljövänliga handskarna orskar fler allergier. Ann Pontén, Ola Bergendorff och kollegorna på hudkliniken försöker ta reda på orsaken.Bild: Hanna F Ellborg
Bara Malmölabbet vet vad handskarna innehåller
Mer än femtusen sjukhusanställda i södra Sverige fick eksem på händerna det senaste året. En av de misstänkta orsakerna är engångshandsken. I hela Europa finns bara ett laboratorium som tar reda på vilka kemikalier den innehåller. Fem trappor upp i ett hus vid Jan Waldenströms gata i Malmö.
När tjugoåttatusen sjukhusanställda i södra Sverige fick frågan om de haft eksem på händerna det senaste året svarade ungefär var femte ja. Det innebär cirka femtusen personer.
Det är en väldig belastning för händerna att arbeta i sjukvården. Många handspritar sig femtio gånger under en dag och byter handskar lika ofta.
– När en anställd i sjukvården drabbas av handeksem finns det tre huvudmisstänkta orsaker: ärftliga anlag, irritation och kontaktallergi. Ofta är orsaken en blandning av dessa.
– Bland allergier kan man misstänka handkrämen, handspriten och handsken.
Det säger Ann Pontén, överläkare vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Dermatologi är läran om hudsjukdomar. Ann Pontén och hennes kollegor kartlägger de påfrestningar som arbetsmiljön utsätter de sjukvårdsanställdas händer för. En stor del av arbetsdagen befinner sig vårdens många händer i en tättsittande handske av plast eller gummi, vanligen tillverkad i Malaysia.
– Det är en väldig belastning för händerna att arbeta i sjukvården. Många handspritar sig femtio gånger under en dag och byter handskar lika ofta.
Bild: Hanna F Ellborg
Kanske innehåller engångshandsken allergiframkallande ämnen, kanske inte. När yrkesdermatologerna beslöt fråga alla sjukhusanställda i södra sjukvårdsregionen (Skåne, Blekinge, Kronobergs och södra Hallands län) hur det stod till med deras händer, hade de två orsaker till detta.
Den första har med de skärpta hygienkraven att göra. De syftar till att hindra smittspridningen inom sjukvården, antingen det handlar om stafylokocker, kräksjuka, hepatit eller något annat.
– Användningen av handskar har ökat kraftigt. För att skona miljön har man slutat med vinylhandskar och i stället gått över till gummihandskar av nitril. Allergiframkallande kemikalier finns framför allt i gummihandskar. Nitril är ett oprövat och otestat material. På tio år ökade användningen av nitrilhandskar femtonfaldigt, säger Ann Pontén.
Användningen av handskar har ökat kraftigt. För att skona miljön har man slutat med vinylhandskar och i stället gått över till gummihandskar av nitril. Allergiframkallande kemikalier finns framför allt i gummihandskar.
Den andra orsaken var att hudeksem plötsligt blev vanligare. Till Yrkesdermatologens mottagning kom en rad läkare och sköterskor för att få hjälp med sina besvär.
– Det handlade om personer som länge hade arbetat i operationshandskar utan problem, men nu plötsligt hade fått eksem. Det blev en miniepidemi av allergier.
Orsaken visade sig vara en gummikemikalie som tidigare inte hade ansetts farlig men nu ställde till problem.
Hur kan sådant hända? För att handstillverkaren hade börjat använda denna kemikalie i en högre koncentration, förklarar Ola Bergendorff, kemist och docent vid Yrkesdermatologens laboratorium.
– Om en handskfabrik i Malaysia ändrar receptet på gummiblandningen är det inget de måste tala om för oss.
Bild: Hanna F Ellborg
Alla kemikalier i en handkräm måste redovisas på förpackningen. Sådana regler gäller inte för engångshandsken. Den kan innehålla vad som helst utan att användaren vet om det. Här finns inga krav på redovisning av kemiska ämnen, inte heller vilka överblivna restsubstanser som kan finnas kvar på handsken efter tillverkningen.
– Produkterna används i princip på samma sätt, det vill säga att de ligger an mot huden. Men de lyder under helt olika lagstiftningar, förklarar Ann Pontén.
Engångshandskar tillverkas vanligen där det sedan gammalt funnits gummiplantager. Även om handskarna nu är av plast eller syntetgummi finns tillverkningen kvar där.
Vi måste hela tiden analysera handskarna och hålla oss a jour med vad de innehåller.
– Vi måste hela tiden analysera handskarna och hålla oss a jour med vad de innehåller, säger Ola Bergendorff.
På yrkesdermatologiska avdelningen i Malmö arbetar tjugofem personer, varav hälften är läkare och kemister. Hit kommer sjukvårdsanställda och andra med allergiska besvär. Hit skickas handskar från hela Europa för analys.
Ibland berättar ändå tillverkaren, i reklamsyfte, om en ny "hudvårdande" eller ”antibakteriell” tillsats.
– Då reser sig håret på en, för nya substanser krånglar till det, säger Ola Bergendorff. Antibakteriella ämnen vill vi helst slippa. Och hudvård sköter man bättre på annat sätt än i en handske.
Bild: Hanna F Ellborg
Inom EU planeras nu en europeisk standard för restkemikalier i medicinska handskar. Ola Bergendorff sitter i den ansvariga arbetsgruppen.
Cirka femtusen sjukhusanställda i Sydsverige har haft handeksem det senaste året.
– Vår undersökning av hendeksem är unik, eftersom vi har inventerat handkrämer, handsprit, tvålar och handskar som verkligen används på sjukhusen i Södra sjukvårdsregionen och kartlagt förekomsten av allergier mot dem hos mer än femhundra sjukhusanställda, berättar Ann Pontén och Ola Bergendorff.
I vilken grad de anställdas eksem beror på handskar är för tidigt att säga. Analysen pågår fortfarande. Resultaten kommer att presenteras på en kongress om kontaktallergi som inleds den 14 september i Manchester.

Tre vanliga handskmaterial

Plast. Vanligen tillverkade av vinyl (polyvinylklorid, PVC), som används till osterila undersökningshandskar, sällan orsakar allergiska besvär, men belastar miljön. Används inte längre av Region Skåne.
Naturgummi. Kallas även latex. Ett elastiskt material som framför allt används som sterila operationshandskar, men innehåller proteiner som kan ge upphov till allergi.
Syntetgummi. Nitril är ett starkt material som inte är lika skadligt för miljön som PVC och därför har tagit över en stor del av marknaden för undersökningshandskar. Risken för allergier anses dock större än vid plasthandskar. Andra material är polyisopren, polykloropren (neopren) m fl.
Både naturgummi och syntetgummi innehåller rester av kemikalier från tillverkningen som kan ge kontaktallergi.
Vinylhandskar ska inte användas i hantering av fet mat, eftersom de innehåller mjukgörare (ftalater) som kan lösas upp av fett.
Samtliga operations- och undersökningshandskar i svenska upphandlingsregister är fria från ftalater, enligt Kemikalieinspektionen.
Vinylhandskar är däremot utmärkta till städning, hantering av sallad och frukt, med mera.

Vad säger reglerna?

”Skyddshandskar ska användas om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett vård- och omsorgsmoment.” (Socialstyrelsens regler om basal hygien i vård och omsorg.)

”Handskar används för att skydda livsmedlen om man har sår och/eller plåster på handen.” (SKL: Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg.)

”Livsmedel får inte beröras mer än nödvändigt för arbetet.” (Livsmedelsverkets föreskrifter.)

”Engångshandskar kan invagga bäraren i en falsk trygghet. Det är viktigt att vid användning byta handskarna ofta och minst var tjugonde minut eller mellan olika arbetsmoment.” (Jönköpings kommun: Regler för livsmedelshygien.)

Gå till toppen