Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Läsartext: Sporra oss ungdomar att motionera genom ett villkorat extra studiebidrag

Jag är en väldigt idrottsintresserad person och har hållit på med idrott hela livet. Men alla är ju inte som jag. När man tittar på hur många unga mellan 13-20 som är medlemmar i idrottsföreningar och tränar där så ligger den siffran på ungefär 52 procent. Jag tycker denna siffra är för låg.
Gymnasisten Martin Gistorp vill att samhället ska stimulera unga att idrotta. På bilden spelar Lobas med nummer fem Jesper Wennerholm och Helsingborg Lundaspelsfinal i basket januari 2016.Bild: Albin Brönmark
Jag är övertygad om att ett ökat studiebidraget till dem som är aktiva i idrottsföreningar som till exempel fotboll, boxning och brottning hade kunnat locka fler ungdomar att bli mer fysiskt aktiva och få en hälsosammare livsstil. Det skulle kosta samhället en del, men jag tror att investeringen skulle leda till många positiva saker.
Det är viktigt att ungdomar är fysiskt aktiva eftersom det ger ett ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentrationsförmåga, ökad inlärningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre kondition och mindre risk för belastningsskador. Sammantaget så är fysisk aktivitet även bra för hjärnan och hjärtat. Detta har forskning visat.
Stillasittande fritidsaktiviteter har blivit mer vanligt. En stillasittande fritid kan leda till sämre hälsa som i sin tur leder till övervikt. Förutom en sämre hälsa så blir konditionen sämre och musklerna förtvinar. Det finns en risk att detta kan bli problem i framtiden då denna ohälsa kan sitta i och man inte orkar röra på sig.
Detta kan också leda till problem i skolan och för barnens möjligheter att lära sig saker. Mycket forskning pekar på att motion och sunda vanor underlättar lärande och kunskapsutveckling och att den som rör på sig får lättare att koncentrera sig på skolarbetet.
Träning kan göra skillnad. Bunkefloprojektet som är ett samarbete mellan skola, idrott och forskning är ett bra exempel på den positiva påverkan på ungdomar som idrottar. Projektets forskare anser att barn behöver rörelse och motion för att må bra och för att utvecklas. I skolan får barn ändå främst lära sig att sitta stilla. Visst måste barn också sitta stilla i skolan, men för att kunna göra det måste de också få röra sig tillräckligt. Enligt forskning så är det bevisat att träning ger en ökad koncentrationsförmåga och mer ork på lektionerna. Unga kan prestera mer.
Jag har förståelse för ungdomar som inte motionerar eftersom det kan vara svårt att komma igång med sporter och gå med i idrottsföreningar. Men om skolor, kommuner och föräldrar börjar engagera sig mer så kanske det hade gjort skillnad. Den största fördelen med ett ökat studiebidrag är att pengarna kan gå till just idrottskläder och -utrustning. Jag förstår att folk kan vara trötta, men kan det inte bero på att de inte är så fysiskt aktiva?
Till sist vill jag säga att jag tror att ett ökat studiebidrag hade lockat många ungdomar att ta det första steget och börja träna. Jag tycker det är på tiden att vi försöker höja de 52 procent. Jag vet inte hur ni, resten av samhället, känner men jag är inte nöjd med den siffran. Är inte ungdomarna, vår framtid, värda en hälsosatsning?
Martin Gistorp
Gå till toppen