Likheterna till trots är det första gången de möts. Och deras respektive konstverk har ingen uppenbar gemensam nämnare, även om båda talar om tidens betydelse.

Anna Marthe Dyvi har till och med tiden med i titeln på sin film "Å gjøre tid/Doing time" som visas i källaren. I filmen skildrar hon en fånge som ägnar dagarna på en högriskanstalt utanför Stavanger till att stöpa ljus i fängelsets verkstad. Hennes samtal med honom rör vid ämnen som frihet, död, religion och tid.

– Jag var egentligen där i ett annat sammanhang men blev fascinerad av den väldiga kontrasten mellan å ena sidan den råa maskulinitet och kriminalitet som finns i fängelsemiljön och å andra sidan det långsamma ljusstöpandet.

På ovanvåningen visar Marthe Aune Eriksen svartvita bilder från städers utkanter. Fotografierna är täta, närgångna och visar grushögar, sten och byggbråte

–  Jag har ofta hamnat på sådana ställen som man annars bara åker förbi på väg nån annanstans, säger hon. Jag började fotografera större vyer över åkrar och hamnar, men efter hand har det blivit närmare, kompaktare och mörkare.

Hon har själv funderat på vad bilderna betyder - och kommit fram till ett möjligt svar.

–  Kanske handlar de om mörkret som man ibland brottas med i livet.

Även hon talar om tiden, såväl den hon själv lagt ner på att ta bilderna och fundera ut vad de betyder som den hon hoppas att betraktarna vill lägga ner.

– Det är inte popmusik jag håller på med. Jag tror det är viktigt att ge saker tid. Kanske betyder mina bilder nåt helt annat för en annan betraktare än vad de gör för mig.