Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Olle Lönnaeus: Nu startar världens största byteshandel med flyktingar

EU:s stats- och regeringschefer ingick på fredagen ett avtal med Turkiet.

Allt är klart för världshistoriens största byteshandel med flyktingar.
Åtminstone på pappret.
I verkligheten finns en lång rad frågetecken kring det avtal som EU:s stats- och regeringschefer på fredagen ingick med Turkiet.
De måste snabbt rätas ut. Byteshandeln ska inledas inom kort - flykting mot flykting.
Dokumentet som Stefan Löfven och de andra EU-ledarna satte sina namn under bär flera drag av desperation.
Ett är att influgna domare i särskilda containerdomstolar på grekiska öar ska avgöra tusentals människors öde i snabbprocesser.
För EU:s ledare är syftet med avtalet att täta unionens yttre gräns. Det vill säga att effektivt stoppa flyktingströmmen via Turkiet till Grekland och vidare upp genom Europa mot Tyskland och Sverige.
Förra året riskerade över en miljon människor sina liv i livsfarliga farkoster över Medelhavet. Hittills i år har 153 000 kommit till EU den vägen – långt fler än vid samma tid i fjor – minst 453 män, kvinnor och barn har drunknat.
Nu hoppas EU-ledarna med Turkiets hjälp förhindra en ännu större flyktingvåg i vår än den som nådde Europa i höstas.
Kärnan i byteshandeln är att alla "irreguljära migranter" som tar sig till Grekland ska återföras till Turkiet. För varje syrier som skickas tillbaka åtar sig EU att ta emot en annan syrier från ett flyktingläger i Turkiet.
Varje migrant som begär asyl ska dock få sin sak individuellt prövad i Grekland.
Det är nödvändigt för att EU-ledarna ens ska kunna påstå att uppgörelsen inte strider mot internationell asylrätt.
Men det måste gå fort, anser regeringscheferna. Ingen långsam byråkrati. Utan en rask process i containerbaracker med domare som snabbrekryteras från hela EU.
I slutmanglingen på EU-toppmötet förstärktes skrivningen om att återsändandet till Turkiet måste ske i enlighet med internationell rätt och EU-lag.
Det är en sak som Stefan Löfven drivit – och som han nu säger sig vara nöjd med.
Men det är först när byteshandeln kommit igång och containerdomstolarna börjat arbeta som det säkert går att avgöra om systemet lever upp till rimliga krav på rättssäkerhet för de asylsökande.
Och det är inte enda frågetecknet:
x Hur kan Turkiet, där mänskliga rättigheter dagligen kränks, plötsligt vara ett "säkert asylland" för återsändande av människor?
x Hur ska kaos undvikas när tiotusentals desperata flyktingar utvisas till samma Turkiet som de nyss betalat människosmugglare dyrt för att komma vidare från?
x Var i EU ska "vinnarna" i byteshandeln placeras – de syrier som väljs ut ur turkiska läger? Tidigare har unionens medlemsländer inte varit så pigga på att uppfylla sina löften om att ta emot omfördelade flyktingar.
x Kommer den europisk-turkiska planen att nå sitt syfte att hejda flyktingströmmen till EU?
Det sista är ytterst tveksamt.
Det är ju bara syrierna som får anledning att avstå den livsfarliga båtfärden och bida sin tid i turkiska läger i hopp om att bli uttagna som "bytesflyktingar".
Men de utgör bara hälften av alla dem som kommer. Resten är afghaner, irakier, somalier och människor från andra krishärdar runt om på jorden.
Och de har alla skäl i världen att söka sig nya vägar till EU.
Gå till toppen