Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Bemötandet av patienter i den skånska vården är under all kritik.”

Dåligt bemötande gör många oroliga i situationer när de borde kunna få känna trygghet. En del upplever det som om de är i vägen.
Det skriver tre företrädare för Moderaterna i Region Skåne.

En 72-årig kvinna med metastaser i buken kommer in till akuten tillsammans med några av sina anhöriga. Hon har ont och får smärtstillande direkt i blodet. Blir efter en stund okontaktbar. Oro sprids i familjen. De undrar om det är en rimlig reaktion, och varför medicineringen fortsätter när patienten reagerar som hon gör.
”Var nu tysta eller gå härifrån”, blir beskedet tillbaka.
Den skånska vården har generellt sett mycket goda medicinska resultat. En klar majoritet av alla som söker vård är också nöjda med såväl behandling som bemötande. Men det finns undantag, anmärkningsvärda och många. Frågan är varför de sker och varför de människor som är allra skörast och vårdbehövande drabbas. Varför behandlas de eller deras anhöriga så respektlöst?
En av de anhöriga klarar inte av situationen. Funderar först på om han ska våga kontakta personalen igen. Bestämmer sig för att göra det. På expeditionen är de inte intresserade, svarar: ”Har ni beställt kista än? Har ni bestämt om hon ska ha privata kläder eller vit skjorta på sig.” Chock. ”Men hon lever ju fortfarande!” Ambulans till hemmet beställs. Kvinnan dör kort efter hemkomst.
När den nationella samordnaren för bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, Göran Stiernstedt, nyligen lämnade över utredningen Effektiv vård till sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) konstaterade han att svensk vård inom vissa områden är i världsklass. Men bristerna är uppenbara. Sverige har internationellt sett en stor andel vård på sjukhus istället för vård i hemmen eller i primärvården. Samarbetet mellan sjukhus, primärvård och kommunal omsorg är svagare i Sverige än i de flesta andra länder. Och vården är långtifrån jämlik. Göran Stiernstedt framhåller att problemet sällan är resursbrist, utan att resurserna används fel. Personalen gör fel saker och får svagt stöd i det dagliga arbetet.
Vården för multisjuka äldre är splittrad på för många. Enligt Stiernstedt rör de områden där svensk hälso- och sjukvård uppvisar sämre resultat i internationella jämförelser framför allt bemötande, kontinuitet, helhetssyn och flexibilitet.
94-årig kvinna kommer till vårdcentralen med kraftiga blödningar i underlivet. De har pågått en tid. Mottagande personal tycker inte att en läkarundersökning är nödvändig, kvinnan ”blöder ju inte igenom en normalstor binda på trettio minuter”. Det tar henne en timme. Kvinnan uppmanas att komma på återbesök om sex veckor.
Patienter kan känna sig bortglömda. Uppföljningar kan utebli. Remisser och kallelser kan glömmas bort. Dåligt bemötande gör många oroliga i situationer när de borde kunna få känna trygghet: i kontakt med vården. Men väl där händer det ofta att personalen talar över huvudet på dem. En del upplever det som om de är i vägen.
Det fortsätter att blöda från underlivet. Ny kontakt tas, 94-åringen får samma besked som tidigare: Vänta. Men istället för att göra det kontaktar hon en annan vårdgivare. Hon ombeds att snarast komma in för undersökning. Diagnos: cancer. Omedelbar operation.
De händelser som är kursiverade i denna text är några av alla som återfinns i ärenden som kom in till Region Skånes patientnämnd i fjor.
Att sätta ”patienten i centrum” är numera en självklarhet som politiker predikar och personal bejakar. Av Göran Stiernstedts utredning framgår att det långtifrån är så idag. Det beror på en ingrodd vana av att se patienter som vårdföremål. Några framgångsrika verksamheter har istället valt att betrakta patienten som en del i laget. Resultatet har blivit att vården bedrivs tillsammans medpatienten och inte för honom eller henne. Ett avgörande tankeskifte, med tydligt resultat.
77-årig man får svårigheter att svälja. Läkaren på vårdcentralen försöker avlägsna något i svalget med en stålkrok. Ger upp. Ordinerar gurgelvatten. Mannen blir inte av med sina besvär utan uppsöker efter en tid en annan vårdgivare, som direkt remitterar till specialist. Förändringen i svalget visar sig vara cancer. Åtgärd: kirurgiskt ingrepp.
De händelser vi refererar kan inte skyllas på det sittande politiska styret i Region Skåne, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Liknande saker skedde när vi styrde. Men det finns – nu som då – en hel del för ansvariga vårdchefer i Skåne att ta tag i. Saker som inte främst kan kopplas till brist på resurser, utan mer till brist på inkännande. Möjligen också på otydligt ledarskap.
Bemötandet av patienter i den skånska vården är under all kritik.
I Sus sjukvårdsnämnd har alliansen nyligen tagit initiativ till förbättring. Vi har föreslagit, och fått igenom, att uppföljningsarbetet ska bli bättre också i fråga om bemötande. Förvaltningschefen har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur Sus ska kunna mäta och bedöma att alla patienter bemöts med respekt.
Vården måste vara betydligt mycket bättre än vad ärendena i patientnämnden visar.
Carl Johan Sonesson
Matilda Malmgren
Stefan Lamme

SKRIBENTER

Carl Johan Sonesson (M) är oppositionsledare i Region Skåne.
Matilda Malmgren (M) är 2:e vice ordförande i Region Skånes patientnämnd.
Stefan Lamme (M) är 2:e vice ordförande i Region Skånes sjukvårdsnämnd Sus.
Gå till toppen