Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kertész skrev utan facit

Förintelsen överlever man inte, Förintelsen lever man med, en tanke jag tror jag fått från Imre Kertész. Får vi då skratta åt, eller snarare med, Förintelsen? När Roberto Benignis ”Livet är underbart” kom försvarade Kertész filmen, den var en tragedi, inte en komedi, och skrattet den frammanade var ett skratt inför det oundvikliga. Medan Spielbergs Förintelsedrama ”Schindler’s list” bara var ”kitschig som en dinosaurie”, välkomnade Kertész Benignis humor och ironi: bara så kan vi förstå hur någon lyckas överleva Förintelsen. Men vi får inte nöja oss med skratt, berättelsen måste också vara konkret.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen