Huvudledare

Ledare: Socialdemokraterna har inte patent på den svenska modellen.

Nu ska det investeras i välfärden, 10 miljarder mer varje år lovar den rödgröna regeringen. En tilltufsad statsminister som kämpat snart halvannat år i politisk motvind, med sjunkande opinionsstöd och uselt väljarförtroende, ser plötsligt lite gladare ut, lättare i steget.
Den offentliga sektorn ska byggas ut. Vård, skola och omsorg ges ökade resurser. Nya jobb ska växa fram. Minst 10 000. Kanske 20 000. 30 000 rentav?
"Det behövs efter åtta år med en borgerlig regering som sänkte skatter, och neddragningar i välfärden", säger Stefan Löfven (S).
"Nu bryter vi åren av nedskärningar och investerar i stället i samhällsbygget", lät det från utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Detta är Stefan Löfvens och Socialdemokraternas hemmaplan. Välkända konfliktlinjer. Tryggt. Välfärdens värnare mot välfärdens vandaler: skattesänkarhögern, de borgerliga som egentligen vill slå sönder den svenska modellen; som alltid velat det men blivit bättre på att dölja det, enligt den rödgröna retoriken.
Men den rödgröna historieskrivningen är kreativ ochde utpekade vandalerna tänker inte spela den tilldelade rollen.
"Det tidiga 1900-talets politiska projekt bar Socialdemokraternas prägel, men från det sena 1980-talet har i stället borgerliga partier haft initiativet", skriver Ulf Kristersson (M) på tisdagens DN Debatt (5/4).
Folkets definition av den svenska modellen har förändrats, hävdar Kristersson. Den förknippas fortfarande med välfärd i form av skattefinansierad vård, skola och omsorg, men numera också med valfrihet – inte minst inom nämnda välfärd.
Sannolikt är det så. Den politiska spelplanen har förändrats.
Nya Moderaterna och alliansen vann väljarnas förtroende i valet 2006 och igen 2010 genom att utveckla modellen och välfärden, inte avveckla den. Valförlusten 2014 var till stor del en följd av att alliansen tröttnat, fått slut på idéer, att förnyelsen inte fortsatte.
I en snabbt föränderlig tid präglad av individualisering, globalisering och digitalisering måste även den svenska modellen förnyas och förändras om välfärden ska säkras, resonerar Kristersson klokt.
Kriser rymmer som bekant också möjligheter och för Socialdemokraterna innebär flyktingkrisen ett tillfälle att återvända till beprövade politiska lösningar. Skatter höjs, den offentliga sektorn expanderar – "det största samhällsbygget Sverige har gjort på flera decennier", hävdar regeringen.
Om välfärden ska bevaras när befolkningen växer så kraftigt ställer det onekligen krav på en utbyggd vård, skola och omsorg. Men det är en expansion som till stor del kommer att ske med lånade pengar. "Oproblematiskt", eftersom det rör sig om en tillfällig kostnadspuckel, förklarar finansminister Magdalena Andersson (S).
Sant. Om det även leder till att de nyanlända får arbete är det en investering i framtiden. I annat fall står kostnaderna för de nya invånarnas försörjning kvar – och det handlar om betydligt större belopp än 10 miljarder kronor.
Fokus måste vara på att skapa jobb, mycket fler jobb. Annars kan välfärden vara hotad.
Gå till toppen