Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

"Jag hoppas att Ester Blenda kan bli både en feministisk förebild och en gayikon."

Ester Blenda Nordström var Sveriges första undersökande journalist. Djärv och rastlös, en banbrytare. Men hon bar också på ett mörker. Anna Hylander närmade sig sin sedan länge döda släkting genom att göra en dokumentär om henne.

1914 kliver 23-åriga Ester Blenda Nordström på tåget som ska ta henne till den södermanländska landsbygden. Pennskaftet, som kommer från en välbärgad familj, har klätt ner sig, i en brun kappa, för att smälta in i rollen som piga. Under en månad ska hon arbeta på gården under falsk identitet, samtidigt som hon iakttar och för anteckningar om livet som piga.
Ett par månader senare publiceras artikelserien i åtta delar, "En månad som tjänsteflicka på en bondgård i Södermanland", i Svenska dagbladet. Den blir brett uppmärksammad, och omarbetas sedan till en bok, "En piga bland pigor". I boken berättar hon om de långa, arbetsamma dagarna, om orättvisan i att en piga bara fick hälften av en drängs lön trots att hon slet sexton timmar per dygn.
Boken kom 28 år innan Günther Wallraff, som fått ge namn åt metoden att göra undersökande journalistik under falsk identitet, ens var född.
– Borde inte "att blenda" införas istället för "att wallraffa", frågar sig filmregissören Anna Hylander.
Ester Blenda Nordström var hennes mormors moster.
– Hennes böcker har alltid stått i min mormors bokhylla, min mormor var stolt över henne, hon var den där roliga mostern som alltid hittade på spännande upptåg.
Men det var först 2012, när Ester Blendas böcker kom i nyutgåva, som Anna Hylander började intressera sig på djupet för släktingen.
– Jag knockades när jag började läsa mer om och av henne. Wow, vilken cool kvinna, henne måste jag göra film om. Och jag måste börja nu, direkt. För om inte jag gör det så gör någon annan det.
När hon gjorde sina efterforskningar hittade hon ganska snart en resekoffert hos en annan av Nordströms släktingar.
– Den hade tillhört Ester Blenda, och den var i princip orörd. Där låg nästan tusen fotografier.
Där hittade Anna Hylander formen för sin film, som är ett kronologiskt berättat porträtt med personlig ton. Anna Hylander väver porträttet av fotografier och avfotograferade brev, av dåtida filmsekvenser och pålagda röster. Rakel Wärmländer gör rösten som Ester Blenda, läser upp rader ur breven och böckerna. Så skapas en närvaro, och tittaren kommer nära människan bakom namnet.
Ester Blenda Nordström blev tidigt nära vän till Elin Wägner och de andra kvinnliga journalisterna, pennskaften, som utgjorde "Ligan". Men när flera andra av pennskaften ägnade sig åt tidningarnas särskilda kvinnosidor, sökte Ester Blenda Nordström äventyret, gång på gång.
– Hon hade en otrolig aptit på livet, en rastlöshet. Och hon skrev så underhållande. På den tiden var den mesta journalistiken torrt refererande. Men Ester Blenda skrev hur hon upplevde det, i jag-form, en berättande journalistik med humor som inte alls var vanlig.
"En piga bland pigor" gjorde Ester Blenda Nordström till en känd skribent. Den anonyme bonden på gården hon arbetat för gav senare ut en egen version. Han hämtade sig aldrig från skammen att bli skildrad genom en ung Stockholmskvinnas ögon.
– Bonden hämtade sig aldrig. Hans barnbarn tog nyligen kontakt med mig, det var ett jättefint möte. Det var deras föräldrar som omnämndes som de snoriga ungarna i boken. Det har varit ett trauma i familjen. Men barnbarnen kunde se det med en annan blick, säger Anna Hylander.
Vid sidan av det journalistiska berättandet skrev Ester Blenda Nordström också en rad böcker, centrerade kring den djärva flickan Ann-Mari. "En rackarunge" från 1919 och böckerna om Ann-mari som kom senare, påstås ha inspirerat Astrid Lindgren.
– Det finns till exempel en scen från en cirkus i Ester Blendas bok som är väldigt lik cirkusscenen i Pippi, säger Anna Hylander, utan att dra alltför stora växlar av likheterna.
I avhandlingen "Fria flickor före Pippi" från 2011 pekar Eva Wahlström på hur karaktärer som Ann-Mari var föregångare till Pippi.
Barnböckerna skrev Ester Blenda Nordström parallellt med sina resor.
Ett år efter sitt uppdrag som piga tog hon jobb som nomadlärare i Lappland, och följde samernas liv i boken "Kåtornas folk". Hon åkte som tredjeklasspassagerare till USA, där hon skildrade svensk-immigranternas hårda tillvaro. Hennes sista långresa gick till Kamtjatka i dåvarande Sovjetunionen, där hon ingick ett arrangemangsäktenskap med entomologen René Malaise.
Det finns en människa som mer än någon annan finns vid Ester Blenda Nordströms sida genom livet. Carin Frisell. I Anna Hylanders film spirar kärleken dem emellan, i hemliga rum, och när de väl får möjlighet att träffas. Det är en för tiden förbjuden kärlek, sjukdomsklassad och olaglig.
– För mig är det så tydligt som det är i filmen. Detta är min tolkning, utifrån de fragment av dagböcker, brev och anteckningar som handlar om Carin. Och det finns bilder när de är väldigt intima.
– Ingenstans har jag heller hittat några brev dem emellan, och då tänker jag att det är väl någon som har sorterat bort dem. Jag tycker att det säger en del, att det finns brev bevarade mellan andra men inte mellan dem.
Carin Frisell var gift med den kände DN-journalisten och författaren Gustaf Hellström. Hon var en av få som stod Ester Blenda Nordström nära ända till hennes död, 1948. De sista femton åren av sitt liv levde Ester Blenda Nordström ett självförbrännande liv med alkoholen som närmaste sällskap. Efter en blodpropp i hjärnan ställdes hon under sin brors förmyndarskap. Hon förmådde inte skriva mer, utan drog sig förbittrat undan och tappade till slut lusten att leva. Hon dog 57 år gammal av en lunginflammation.
– Jag tror att alkoholen blev en flykt undan mycket, säger Anna Hylander och fortsätter:
– För mig har inte hennes sexualitet varit det mest intressanta, för mig har det handlat om att närma mig en person som jag tror levde i ett stort utanförskap och inte kunde leva ut sin sanna identitet. Å ena sidan var hon journalist och fick tillträde till en massa miljöer. Hon var ju en sådan som människor tyckte om – hon var glad, nyfiken och rolig. Men hon hade också en mörkare sida.
I en annan tid hade Ester Blenda Nordström fått utrymme att leva ett annat liv, tror Anna Hylander, som har arbetat med filmen i över tre år och känner sig än mer knuten till sin släkting.
– Det har varit en väldigt rolig och kreativ process. Men pillig, jag har gjort det mesta själv. Plåtat, klippt och producerat. Ljudläggaren Jan Alvermark måste jag nämna, han har gjort allt ljud, varje fågelkvitter och tågräls.
Anna Hylander hoppas att Ester Blenda Nordström ska få en ännu tydligare plats i historien för en bredare allmänhet. Vid sidan av hennes egen film, som visas på SVT nästa helg, håller journalisten och författaren Fatima Bremmer på med en biografi om Sveriges första undersökande journalist.
– Jag hoppas att Ester Blenda kan bli både en feministisk förebild och en gayikon. Att många kan bli inspirerade och finna mod genom henne.

Ester Blenda

Vad? Ny dokumentär av Malmöfödda filmregissören Anna Hylander om journalisten och författaren Ester Blenda Nordström (1891-1948).
När? Visas i K Special på SVT2 fredag 15 april. Finns redan på SVT Play.
Mer? En längre version av dokumentären kommer att visas på Kiviks bio den 19 juni. I höst (24 november) visas den på Lomma bibliotek. Vid båda tillfällena är Anna Hylander med efteråt för en frågestund.
Gå till toppen