Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

"Varför skulle vi i Malmö vara förskonade från extremister?"

Malmö stad måste motarbeta extremism och radikalisering lägre ner i åldrarna.
Det anser Jonas Hult, chef på stadskontorets trygghets- och säkerhetsenhet.
– Vi vet för lite om varför människor radikaliseras, säger han.

Jonas Hult, chef på Malmö stads äkerhetsenhet, vill närma sig yngre personer i riskmiljöer.Bild: Lars Brundin
23-årige Osama Krayem från Malmö är anklagad för terroristbrott genom mord och för att ha deltagit i en terrororganisation. Det uppger en åklagare för Reuters.
Ingen i den utpekade 23-åringens familj kände till hans planer.
– Plötsligt var han bara försvunnen, berättar en anhörig till mannen i en intervju i TV4 Nyheterna.
Jonas Hult är chef på Malmö stads trygghets- och säkerhetsenhet vid Malmö stad och pekar på svårigheterna med att förhindra att personer radikaliseras, oavsett om det handlar om politisk eller religiös extremism.
– När det kommer till den här mannen så gick det fort, vad jag förstår. Med det menar jag att det gick fort ur de utomståendes perspektiv. För mannen kan det ha varit en lång process, men den har inte märkts utåt, säger han.
– Det finns få gemensamma tecken för hur radikaliseringen går till. Det finns väldigt lite forskning inom det här området och det försvårar vårt förebyggande arbete, fortsätter han.
Vad tänkte du när du hörde att en Malmöbo kan ligga bakom attentaten i Bryssel?
– Varför skulle vi i Malmö vara förskonade från extremister? Grogrunden för den här radikaliseringen finns överallt.
Malmö stads egen uppskattning är att "inte mer än tio" Malmöbor har åkt till Syrien för att strida med IS. Jonas Hult anser inte att siffran är hög, åtminstone inte jämfört med till exempel Göteborg (Säpo uppskattar att drygt 140 män från Göteborgsområdet har anslutit sig till IS).
– De muslimska församlingarna i Malmö arbetar på ett väldigt bra sätt med ungdomar. Jag tror det kan vara en av anledningarna.
I december förra året presenterade Malmö stad nya riktlinjer för hur man ska arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism. Bland annat startade man en stödtelefon dit oroliga anhöriga kan höra av sig.
– Men vi har arbetat förebyggande mot extremism länge och vi samarbetar med andra europeiska städer för att utbyta erfarenheter och kunskaper, säger Jonas Hult.
Hur ska ni göra för att förhindra att fler Malmöbor ansluter till IS?
– Jag tror att vi måste inleda det förebyggande arbetet ännu lägre ner i åldrarna. Vi måste också komma ihåg att det inte är ett brott att vara radikal. Det är först när man börjar förbereda en brottslig handling som man gör någonting brottsligt. Det finns ingen "quick fix", det finns inga enkla lösningar, säger Jonas Hult.
Gå till toppen