Sverige

60 000 långtradare med norska sopor eldas här – varje år

Varje år rullar 60 000 långtradare med norska sopor in i Sverige.
Den storskaliga sopimporten slår undan benen för en miljömässig hantering av soporna i Norge, menar branschorganisationen Avfall Norge.

Bild: Pi Frisk/TT (arkiv)
Svenskarna har blivit så duktiga på att sopsortera att norrmännen kan strunta i att skölja ur filpaket och lägga potatisskal i en särskild påse. Istället skickas Norges hushållsavfall till Sverige, där sopförbränningsverken tar hand om det för en billig peng.
– Det släcker motivationen att återvinna. Priserna i Sverige påverkar återvinningsgraden, intresset att recycla material i Norge, säger Pia Prestmo, som är kommunikationschef för branschorganisationen Avfall Norge.
Sopimporten till Sverige ökar kraftigt. Nya siffror från Naturvårdsverket visar att vi importerade 2,7 miljoner ton avfall år 2014. Det motsvarar 276 kilo importerade sopor per svensk - lika mycket som vi själva slänger i hushållsavfallet varje år.
Hälften av importsoporna kommer från Norge. Numera kör cirka 60 000 långtradare per år från Norge till Sverige med sopor. En stor del av lastbilarna rullar längs E6 till Göteborg eller ner till Sysavs avfallsförbränningsverk på Spillepengen i Malmö.
Skälet till den omfattande sopimporten är att Sverige har byggt upp så många stora sopförbränningsanläggningar att det svenska avfallet inte räcker till. När Sysavs nya sopugn stod klar 2008 dröjde det bara något år innan de började importera sopor från Norge. Och när Filbornaverket i Helsingborg invigdes 2013 tog det ett halvår innan ägaren Öresundskraft berättade att de ville skeppa in avfall från Storbritannien.
– Den kapacitet som har funnits och byggts upp i Sverige är helt enkelt för stor. Det beror bland annat på att vi källsorterar bättre och återvinner mer material. Då blir det ledigt utrymme i förbränningsverken som man kan fylla med importerat bränsle, säger Weine Wiqvist, som är vd för den svenska branschorganisationen Avfall Sverige.
Ju bättre vi blir på att sopsortera och återvinna - desto mer avfall kan vi alltså importera från utlandet.
Sverige har varit snabbare än Norge med att bygga upp effektiva sopförbränningsanläggningar som tar hand om både el och fjärrvärme. I Sverige hävdar avfallsbolagen att det är bättre för miljön att vi tar hand om soporna än att de ligger på en soptipp utomlands och läcker ut metangas
Är det verkligen bra för miljön att köra 60 000 lastbilar med sopor från Norge till Sverige för att elda upp dem här?
–  Ja, det kan man nog säga att det är. Det har gjorts rätt många miljömässiga bedömningar av det här. Och den klimatpåverkan som blir från transporterna är nästan försumbar. Så globalt blir det en klar miljöfördel att transportera hit avfallet, om alternativet är att deponera det, säger Weine Wiqvist.
Men den jämförelsen är helt felaktig, enligt systerorganisationen i Norge:
– Det är icke sant. Det kan inte läggas på deponi, för vi har ett deponiförbud i Norge. Transport av hundratusentals ton avfall är inget man önskar. Där det hade lönat sig så hade vi gärna bränt detta själva, säger Pia Prestmo på Avfall Norge.
De norska kommunerna betalar några hundra kronor för varje ton hushållsavfall de skickar till Sverige. Den låga kostnaden gör att det inte finns ekonomiska incitament att exempelvis börja sortera ut matavfallet.
Så vad skulle hända med de norska soporna om inte vi i Sverige tog emot dem?
– Då skulle vi få hitta andra lösningar, investerat mer i förbränningsanläggningar och återvunnit mer, säger Pia Prestmo.

Sopimporten har tredubblats

Den svenska importen av avfall har mer än tredubblats på fem år. Det visar Naturvårdsverkets statistik. År 2014 kom hälften av importen från Norge. Storbritannien och Irland stod för 39 procent av importen, medan övriga länder tillsammans stod för 12 procent av importen.
Avfallsimport till Sverige (miljoner ton)
2005: 0,55
2006: 0,60
2007: 0,62
2008: 0,66
2009: 0,83
2010: 1,34
2011: 1,53
2012: 1,79
2013: 2,14
2014: 2,69
Källa: Naturvårdsverket
Gå till toppen