Kultur

Hälsningar från fascismen

Antal Szerb

Det tredje tornet - En resa i Italien 1936. Övers Maria Ortman. Nilsson förlag
1936 åker Antal Szerb till Italien, rädd att det kan vara sista chansen. Europa sluter sig, snart kommer det kanske inte att vara tillåtet att resa överhuvudtaget och det gäller att passa på "medan Italien fortfarande ligger kvar där det ligger". Visserligen har han alltid känslan av att se Italien för sista gången, men den här gången visar sig aningen att varje anhalt på resan innebär både ett återseende och ett avsked alltför riktig. Författaren med judiskt påbrå, född i Budapest 1901, mördades i ett koncentrationsläger 1945.
Färden, som gick från Venedig till Trieste, gav inspiration till romanen "Resa i månljus" som räknas till författarens främsta verk (översatt till svenska 2015). Men Szerb förde också en resedagbok, och den ges nu ut på Malmöbaserade Nilsson förlag under titeln "Det tredje tornet", en samling betraktelser som kan fungera såväl som en något otidsenlig guide för den Italiendrömmande läsaren som en djupt fascinerande skildring av hur totalitarismen tagit greppet om det land författaren älskat så hett. För hur fungerar det egentligen att turista mitt under brinnande fascism?
Till viss del är boken ett slags turistens klagan, framförd med både elegant ironi och drypande vemod. Här finns vardagliga störningsmoment som trånga, varma hotellrum, fullsatta tåg och folkmyllrande restauranger, men författaren dissekerar också skarpt sin egen snobbism och kan förstås inte komma ifrån det politiska läget - som också är ett mentalt tillstånd - som kastar långa skuggor över de historiska sevärdheterna.
Vad som stör honom mest och gör att han inte kan finna någon ro är den till masshysteri uppblåsta nationalistiska självkänslan, pådriven av tidningarnas uteslutande triumfatoriska nyheter. De ständigt hänförda italienarna har börjat likna Aldous Huxleys framtidsmänniskor, menar Szerb, och undrar hur de står ut med denna kollektiva lycka: "Människans naturliga tillstånd är att vara missnöjd."
Under en svettig klättring uppför branterna i bergsstaden San Marino bland svärmar av turister kommer han så till det som kallas det tredje tornet, dit ingen annan orkar ta sig. Vid tornets fot, med hela landskapet för sig själv, känner han sig för första gången under resan lycklig: "Det tredje tornet tillhör mig. Italien tillhör mig, inte Mussolini." Och framförallt, inser han, är han nöjd med att vara ensam.
I det jublande italienska kollektivet ser han Europas framtid - just därför blir det så viktigt att värna om sin ensamhet.
Det är kanske ingen motståndsstrategi att rekommendera, men Szerbs svalkande insikter kan vara till tröst när populistiska budskap på nytt sveper fram över världen.
Gå till toppen