Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Efter tre års väntan ska blufflagen komma på plats

Nu lovar justitieminister Morgan Johansson att lagen som är tänkt att förenkla polisens arbete mot bluffakturor ska bli verklighet.Hans företrädare Beatrice Ask är kritisk till att den dröjt.Men flera kryphål som blufföretagen utnyttjar finns kvar. Vi har listat andra förslag som kan stoppa dem.

I går berättade Sydsvenskan och HD om hur bedragare har kunnat fortsätta tjäna stora pengar på bluffakturor medan ett lagförslag som skulle förenkla polisens arbete fått samla damm på Justitiedepartementet.
Förslaget att införa det nya brottet grovt fordringsbedrägeri kom redan hösten 2013.
Men ännu är lagen inte på plats.
Syftet med den föreslagna lagförändringen är att polisen bara ska behöva detaljutreda en mindre del av fakturorna som blufföretag skickat ut för att sedan kunna döma ut alla fakturor som kriminella.
Föreslaget presenterades i en statlig utredning under den förra regeringen. Då var Beatrice Ask (M) justitieminister. I dag är hon ordförande i riksdagens justitieutskott – och kritisk till att lagen fortfarande inte är på plats.
Bild: Hussein El-Alawi
– Jag är bekymrad över att regeringen inte har levererat i ett så här väl berett förslag som svarar mot ett akut problem för både privatpersoner och företag, säger hon.
Beatrice Ask är svårt irriterad över att den utredning hon tillsatte redan 2012 inte lett vidare.
– Den gamla metoden att utreda sådana här brott ett och ett fungerar inte. Det är tidsödande och ineffektivt för rättsväsendet, säger hon.
En förklaring till att lagen dröjt, enligt departementet, är att man fått prioritera andra lagförslag.

Förslag: Nytt specialbrott införs i lagen

Status: Propostion utlovad till hösten.
Nu säger justitieminister Morgan Johansson att en lag som inför grovt fordringsbedrägeri är på gång. En proposition ska läggas fram under 2016.
– Min uppfattning är att vi ska gå vidare med det, och inrätta ett nytt brott som ska heta grovt fordringsbedrägeri och därmed utvidga kriminaliseringen, säger han.
– Ambitionen är en proposition under hösten. I och med detta skärper vi synen på den här typen av beteende. Och kriminaliserar det också. Det har varit ett stort och växande problem och det måste vi komma tillrätta med.
Läs också Miljardbluffar fortsätter när ny lag dröjer
Men införandet av brottet grovt fordringsbedrägeri är inte det enda förslag som finns som syftar till att försvåra för bluffbranschen:

Förslag: Svårare att svärta ner ett företag

Status: På regeringens bord
I dag är det lätt att svärta ner en företagare med hjälp av ett falskt betalningskrav. I princip räcker det med att skicka in en blankett till Kronofogden.
Den 14 april satte riksdagen ner foten mot regeringen. Ett viktigt verktyg för de kriminella ska plockas bort genom en ändring i kreditupplysningslagen.
– För vanliga, fysiska personer blir det ingen betalningsanmärkning förrän kravet fastställts i domstol eller av kronofogden. Men för en näringsidkare börjar den gälla direkt, säger Ann-Christin Johnreden, föredragande i finansutskottet, som enhälligt står bakom en ändring.
Justitieminister Morgan Johansson.Bild: Anna Wahlgren
Riksdagen begär nu att även krav mot näringsidkare ska kontrolleras innan betalningsanmärkning utfärdas.
Morgan Johansson är försiktig med att lova något och flaggar för att en förändring kan få oönskade resultat.
– En ändring kan få negativa generella konsekvenser för näringslivet. Man skulle helt enkelt få ut mindre information än tidigare om andra företag.
– De flesta remissinstanser har inte invänt mot slutsatsen, men vi är inte färdiga.
Vad tycker du om att man så enkelt kan svärta ner ett bolag med ogrundade krav?
– Jag förstår den invändningen, jag förstår problematiken - men vi är inte färdiga i regeringskansliet, så jag kan inte säga mycket mer om det ännu.

Förslag: Skärpt krav på bolagskontroll

Status: Utredningsförslag
Den som kan systemet klarar lätt att manipulera Bolagsverket, den myndighet som ska föra bok över landets alla företag. Men verket administrerar bara, kontrollerar väldigt lite.
Alltså är det enkelt att lyfta in målvakter i ett bolag - gärna utländska, med hjälp av en kopia på id-handlingar. Och så fortsätter bedrägerierna ge pengar som går till de egentliga huvudmännen.
I höstas föreslog en statlig utredning att Bolagsverket ska börja arbeta brottsbekämpande. Till exempel genom att vägra registrera in ett företag eller inte godkänna att styrelsen byts ut om det finns indikationer på fuffens. Som att en tänkt styrelseledamot förekommer i en mängd andra styrelser på kort tid.
Men också att i samarbete med bankerna införa hårdare kontroller av vem som disponerar ett företagskonto och hur pengarna används. Det kräver i sin tur att banksekretessen lättas.
– Hade man kunnat öka samarbetet mellan Bolagsverket och Skatteverket och andra myndigheter så hade mycket varit vunnet, säger Sara Lindman, utredningssekreterare.
Morgan Johansson är positivt inställd till att Bolagsverket får en mer kontrollerande funktion, men han poängterar att frågan egentligen ligger på Näringsdepartementet.
– Alla myndigheter bör arbeta för att förebygga brott och jag vill gärna skicka signalen att vi bör arbeta i den riktningen.

Förslag: Tätare rapport av kontrolluppgifter

Status: Utredningsförslag
Genom att ett blufföretag skickar in falska kontrolluppgifter kan människor som inte ens jobbar få en fin fasad. Eller kan den som i själva verket tjänar småsummor se ut att vara höginkomsttagare.
– Det gör att man kan ta lån hos banken som man aldrig betalar tillbaka, men det ligger också till grund för personens framtida pension och för utbetalningar från Försäkringskassan, säger Pia Bergman, nationell samordnare för Skatteverkets projekt mot grov ekonomisk brottslighet.
Det kommer in mer än 80 miljoner kontrolluppgifter årligen. Bara en mindre del av de falska upptäcks, trots att Skatteverket har femdubblat sina insatser sedan 2010.
– Vi skulle vilja få in kontrolluppgifter varje månad på individnivå, så att vi kan kontrollera i realtid om en person verkligen jobbar och hur mycket pengar som faktisk kommer in på den personens konto, säger Pia Bergman.
Enligt Skatteverket skulle en sådan regel spara samhället jättebelopp bara i avskräckande effekt.
– För varje år som går kostar detta samhället 2,9 miljarder kronor, säger Pia Bergman.
Morgan Johansson är positiv till en förändring.
– Det är ett bra förslag. Skatteverkets utredning har varit ute på remiss och bereds för närvarande inom Finansdepartementet.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen