Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Konsten i klassrummet. Konstnären kan vara mer än pausfågel i framtidens skola.

Rita rätt och rita snyggt. Det var längesen bildämnet i skolan handlade om det. Numera är det en plats för kreativitet, bildanalys och kritiskt tänkande. Avgörande förmågor att utveckla hos varje barn och ungdom, liksom samhället i stort. Men i en tid präglad av ett explosivt bildflöde skärs möjligheten att tillägna sig dessa kunskaper ned.
Ett verk av Nina BondesonBild: Photographer: Peter Hestbaek
Sedan år 2011 tillhör de estetiska ämnena inte gymnasieskolans kärnämnen. Därmed ger de inte extra poäng inför vidare studier, och väljs bort av flertalet elever. Samtidigt blir det i en pressad grundskola allt svårare att finna tid för konstnärliga samarbeten, trots det nationella projektet Skapande skola.
Tillåts konstnären dyka upp, blir det främst som pausfågel. Först därefter kommer rollen som specialist, ögonöppnare och samhällsguide, menar Ingrid Falk som på Konstfack utbildat konstnärer som vill samarbeta med skolan. Hon fanns på plats när Konstuppropet nyligen höll seminarium på Moderna museet i Malmö om bildämnet i skolan och lärandets konst. Det var för att lyfta frågan som Konstuppropet i höstas startade på initiativ av Konstnärscentrum-Syd med stöd av Region Skåne, och konstnären Lars Embäck som drivande kraft.
Vi lever i en allsmäktig visuell kultur men har blivit bildmässiga analfabeter, hävdade konstnären och tidigare professorn Nina Bondeson. Hon pekade på hur det verbala och skrivna språket överallt premieras, tillsammans med en besatthet av att mäta, kontrollera, bedöma och utvärdera. Var bejakas de stora frågor och upplevelser liksom den tysta kunskap som finns i bilden och objektet, skapandet och hantverket?
Paradoxalt nog tycks enda sättet att hävda dessa värden vara att översätta dem till bokstäver och siffror. Ewa Berg, konstnär och universitetsadjunkt i bild och visuellt lärande vid Malmö högskolas lärarutbildning, talade hoppingivande om möjligheten till en radikal estetik, men pekade på behovet av forskning på den akademiska världens språk.
Men det är också ett språk som haltar och brister i kommunikationen av allt det som ryms i det visuella, taktila, sinnliga, prövande och praktiska. Det är just för att konsten och skapandet verkar utifrån sina egna villkor som de tillför så mycket värdefullt, från förskola till universitet. Allt från glädjen i det fria experimenterandet och handens arbete till förmågan att framställa, tolka och kritiskt diskutera bilder som förhåller sig till frågor som identitet och könsroller, konsumtion, makt och ideologi.
"Konsten är ett av de perfekta verktygen för att avväpna samtiden", underströk Kristian Körner. Som konstnär och lärare vill han ge sina elever nycklar till att förstå konstens olika former, och självförtroende nog att ta del av dem. Inte bara den enskilda individen och skolan, utan hela samhället, har allt att vinna på det.
Gå till toppen