Google Chrome
Firefox
ÅSIKTER. "Det är svårt att bära en kropp. En kropp får ju inte bara vara skelett, fett, muskler och blod." Rebecca Watts är en knegande och insiktsfull 19-åring med stor nyfikenhet på livet och människor.
Det är svårt att bära en kropp. En kropp får ju inte bara vara skelett, fett, muskler och blod.
Den ska också vara slimmad, snygg, proportionell och något estetiskt tilltalande för omgivningen. Särskilt när det är sommar får en kropp inte vara bara en kropp, då den är extra synlig i exempelvis shorts och linne.
Jag kan läsa varje dag om hur jag bör och kan känna mig trygg i sommar med min kropp. Ja, jag kan till och med lära mig att älska min kropp och få till en drömkropp - det går bevisligen att göra något åt sin situation!
Sanningen är dock att min drömkropp nog hade lett fram till en rätt tråkig person och personlighet som gått miste om sociala situationer, sovit dåligt, förlorat nära vänskaper och tänkt på vanliga mackor som en före detta heroinist tänker på heroin – förbjudet guld.
"Det är bara att skippa sockret" säger de flesta. Men jag kan inte skippa mitt socker, jag vill faktiskt väldigt gärna ha det efter en dag, bra som dålig. Jag älskar nämligen socker, vare sig det är i riktig mat, skräpmat eller i rimliga som orimliga mängder.
Innan sommaren är kommen snackas det ofta om att man ska förbereda sig. Jag fattar inte hur denna förberedelse ser ut. Att man, en mörk februarieftermiddag, ska tänka att man förbereder sig för sommaren genom att skippa tre gifflar övergår mitt förstånd. Det är ju inte som att förbereda en lösning för en världskonflikt.
Nej, jag förbereder mig inte. Jag unnar mig hej vilt av allt som är gott och fel och fult, ett dåligt karaktärsdrag i samhällets ögon.
Jag tänker på hur samhället omkring oss hade sett ut utan de kroppsnormer vi hela tiden ska förhålla oss till och hur långt jag själv har kommit i kampen mot detta.
Jag önskar att det fanns omfattande inslag i medierna med idéer om hur kroppen i en drömvärld borde se ut, där man påtalar hur sjukt det är att behöva reflektera över hur man ska förhålla sig till sin kropp i exempelvis bikini. Eller att behöva ifrågasätta varför ens hår, celluliter och gäddhäng betraktas med äckel och avsky? Eller varför vi överhuvudtaget måste älska vår kropp?
Det känns rätt omöjligt att göra när vi hela tiden får höra att vi måste göra uppoffringar för att vara kapabla att älska den. Jag önskar verkligen alla människor en sommar full av lust utan att känna behovet av att älska sin kropp. Jag älskar inte min kropp, är faktiskt till och med stundvis rätt obekväm med den, men jag kan i alla fall njuta av solens strålar istället för att tänka på hur magen putar genom tröjan när vinden tar vid.
Jag äger min kropp och dess skavanker. Den fungerar ju som den ska och tar mig framåt. Kroppen är min ensak och något jag inte behöver åtgärda. Särskilda åtgärder kan man ägna åt själen istället. Där kan det eventuellt göra någon skillnad som känns på riktigt.
Rebecca Watts
SKRIBENTEN:
Rebecca Watts är en knegande och insiktsfull 19-åring med stor nyfikenhet på livet och människor.
Läs också Sluta håna – om människor gillar att vara tjocka, varför ska ni bry er?
Regler för kommentarer
Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!
Tänk på att:
Det här är inte ok:
Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.