Nyheter

Hur mycket miljögift finns i tamponger? Kvinnor kräver svar - och nu kommer granskningen.

En kvinna kan använda uppemot 12 000 tamponger under sitt liv. Och användningen inne i kroppen gör att eventuella farliga ämnen tas upp av kroppen direkt, nära livmodern.
Ändå klassas de inte om medicinsk-tekniska produkter - och granskas mindre noggrant än både plåster, kondomer och rollatorer.

I höstas presenterade en argentinsk forskare i miljömedicin, Damián Marino vid universitetet i Mar del Plata, resultat som snabbt nådde internationell spridning.
Mensskydd i olika utföranden. Foto: Wikimedia Commons.
Marino hade undersökt halten av ämnet glyfosat i tamponger, bindor och andra hygienprodukter tillverkade av bomull och/eller rayon, en fiber utvunna ur växter. Glyfosat ingår i bland annat i Roundup, världens mest sålda ogräsmedel.
Roundup tillverkas av Monsanto, ett multinationellt bolag som i åratal fått hård kritik för bland annat sin produktion av genomodifierade grödor och tillväxthormon för nötkreatur.
Nu visade hans data att 85 procent av produkterna innehöll glyfosat – ett ämne som så sent som våren 2015 klassades som "förmodligen cancerframkallande" av FN:s världshälsoorganisation WHO.
Läget har fått flera personer (varav flera är aktiva förespråkare för menskopp, ett alternativt mensskydd) att skriva till svenska Kemikalieinspektionen och begära en granskning.
– Det är ju förfärligt att man inte vet vad som finns i de här skydden. Kontrollen av kondomer och sexleksaker är betydligt hårdare, jämfört med mensskydd, säger en av brevskrivarna, Lisa Perby.
Av betydelse är också att vaginan har en mycket större kapacitet att ta upp främmande ämnen än matsmältningssystemet. Det sker heller ingen nedbrytning, utan ämnen går mer direkt ut i blodet.
Modern bomullsskörd i Georgia, USA 2005.Bild: PHIL COALE
Det vill säga: gränsvärden för vissa ämnen, avpassade för intag via maten, kan vara alldeles för höga för till exempel tamponger. Likaså har oro funnits för rester av blekmedel från framställningen av bomull. Enligt amerikanska National Institute of Environmental Health existerar det dock få eller inga långtidsstudier av hur skadliga ämnen kan tas upp i kroppen genom användning av tamponger.
Brevskrivarna hänvisar till studer som visar att upptagningen av ämnen via vaginan är mellan 10 och 80 gånger högre än via mun, mage och tarmar.
– Dessutom använder ju kvinnor mensskydd under längre tid. Om det finns cancerframkallande, hormonstörande och reproduktionsstörande ämnen i mensskydd är det ju verkligen inget man vill ha nära livmodern.
Hennes val har blivit att använda menskopp.
– Jag har använt det i fem år. Helt outstanding jämfört med de traditionella valen, varar i tio år och är tillverkat av medicinskt silikon, säger hon.
Menskopp, ett alternativ till tamponger. Tändsticksasken för storleksjämförelse. Foto: Wikimedia Commons.
Kontrollen av varor sköts av flera olika svenska myndigheter: Läkemedelsverket (LMV), Konsumentverket, Kemikalieinspektionen (KI), Elsäkerhetsverket.
Den viktigaste gränsdragningen i fallet tamponger går mellan konsumentvaror och "medicinsk- tekniska produkter". I det senare fallet står Läkemedelsverket för granskningen, i det förra Kemikalieinspektionen. De bägge kategorierna granskas också enligt olika regelverk - och olika rigoröst. Tamponger och trosskydd räknas som konsumentvaror.
Klassningen styrs av EU-direktiv och leder emellanåt till paradoxer.
– En rollator som marknadsförs som "shoppingvagn" är en konsumentvara. En rollator som säljs som stöd för den som har svårt att gå är en medicinsk-teknisk produkt, berättar Mitra Ghannad, utredare på LMV.
Reglernas utformming har gjort att till exempel plåster och kondomer – som används utanpå kroppen under kortare tid – ses som medicinsk-tekniska produkter. Tamponger, som används inne i kroppen dagar i sträck, klassas däremot som konsumentvaror i Sverige. (I USA är det annorlunda, där räknas de som medicinsk-tekniska produkter).
Överhuvudtaget råder en stor brist på studier av hälsoeffekter av hygienprodukter för kvinnor.
Men uppvaktningen och den internationella debatten har fått Kemikalieinspektionen att reagera. En inspektion är på väg, men först 2017, berättar inspektören Marcus Hagberg.
– Vi har inte börjat än, men jag är rätt säker på att både tamponger och menskoppar kommer att ingå. Sedan måste vi låta toxikologer räkna på riskerna, för att evenutellt komma fram om det finns skäl att agera mot en produkt. Men där är vi inte än, säger Marcus Hagberg.
Han reser dock vissa tvivel inför den argentinska studien som satte igång debatten, eftersom den inte ännu tycks publicerad i en vetenskaplig tidskrift.
– Däremot ska man inte förringa den oro kvinnor känner. Skulle det finnas glyfosat eller dioxiner i är det förstås skäl att titta närmare på det, säger Marcus Hagberg.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen