Skåne

Nästan inga pappor går i föräldragrupp

Av alla nyblivna pappor deltar 3,5 procent i föräldragrupper. Med en ny handbok om hur man bemöter nyblivna föräldrar i vården ska Region Skåne försöka ändra på det.

Kunskapscentrum barnhälsovård i Region Skåne presenterar för sjätte gången siffror över hur Skånes yngsta invånare mår. Frågan om jämställt föräldraskap är ny i rapporten.
Till det första besöket på barnavårdscentralen kommer båda föräldrarna i över 90 procent av fallen. Sedan ändras det drastiskt: resten av besöken sköter mamman själv i 70 procent av fallen. Andelen pappor som kommer ensamma med sitt barn ligger nära noll fram tills barnet är ett år, sedan stiger det långsamt.
Bild: Janerik Henriksson / TT
3,5 procent av papporna deltar minst tre gånger i föräldragrupper. Det är ungefär på samma nivå i Skåne som i resten av landet.
– Det skaver. Det stör, säger Marie Köhler, chef för Kunskapscentrum barnhälsovård.
– Barnhälsovården har fått en del kritik från pappor, att man inte känner sig välkommen, man känner sig inte tittad på. Det har kommit från många håll under de senaste åren, säger sjuksköterskan Åsa Lefevre som doktorerar i höst med en avhandling om föräldragrupper.
I två år har regionen jobbat med ett projekt om jämställt föräldraskap. Resultatet är en handbok som riktar sig till medarbetare i både mödravården och barnhälsovården. Vården ska helt enkelt bli bättre på att bemöta också pappan när de möter blivande och nyblivna föräldrar.
Det handlar om allt ifrån vilka tidningar som ligger framme i väntrummet på BVC, till att skicka inbjudningar till båda föräldrarna eller att erbjuda besökstider tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen så att även en arbetande förälder kan följa med.
I handboken finns också faktaunderlag om varför det är bra för barnets och hela familjens hälsa att även pappan är föräldraledig: mamman löper mindre risk att sjukskrivas, hennes senare lön blir högre utan att pappans lön blir lägre, föräldrarna separerar mer sällan, och pappan har bättre kontakt med barnen senare i livet.
– Vi kan inte bestämma vad föräldrarna ska göra, men vi kan förse folk med möjligheter att göra ett konkret val, säger Ida Ivarsson, psykolog på Kunskapscentrum barnhälsovård och en av dem som tagit fram handboken.
I höst ska samtliga sjuksköterskor i barnhälsovården få utbildning. Sjuksköterskorna tycker själva att de inte har samma kompetens att bemöta pappor som mammor.
Nästa år är tanken att alla nyblivna föräldrar, mammor som pappor, ska erbjudas enskilda samtal under barnets första levnadsmånader. Idag har sjuksköterskor på BVC samtal med nyblivna mammor ett par månader efter barnets födelse, för att fånga upp nedstämdhet och depression, men inget finns ännu för papporna.
Liknande projekt för att involvera papporna mer finns också i Västra Götalandsregionen, Jämtlands län och i Norrbotten. Men alla provar sig fram.
– Vi behöver bli bättre på det här, och vi har en lång väg att gå, säger Marie Köhler.

Så mår barnen i siffror

15 procent av barnen ammas helt vid 6 månaders ålder, en minskning sedan förra året.
15,1 procent av spädbarnen utsätts för passiv rökning hemma, en minskning sedan förra året. Lägst är siffran i Lomma (1 procent) och högst i Åstorp och Bjuv (28 procent).
12,1 procent av flickorna och 9,4 procent av pojkarna är överviktiga eller feta vid fyra års ålder.
421 anmälningar gjordes till socialtjänsten om barn under fem år som for illa. Det motsvarar 4,4 promille av alla barn.
Andelen vaccinerade barn går långsamt nedåt.
Alla siffror gäller 2015
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen